”I dag regleras gymnasieutbildningens längd till tre år av skollagen vilket i praktiken innebär att alla gymnasieelever måste gå i skolan tre år oavsett vad.”
”I dag regleras gymnasieutbildningens längd till tre år av skollagen vilket i praktiken innebär att alla gymnasieelever måste gå i skolan tre år oavsett vad.” Bild: Berit Roald

Inför gymnasielinjer med högre studietakt

Vi ser inget syfte att begränsa de elever som vill och kan prestera högre. Det skriver moderaterna Fredrika Albertsson och Filippa Althoff som vill göra det möjligt med högre studietakt i gymnasiet.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

Ett stort problem inom den svenska skolan är obalansen mellan de olika klasserna. Somliga elever kräver högre och snabbare studietakt medans andra kämpar för att hänga med under normala förhållanden.

Gymnasieskolan regleras på tre år vilket hindrar de eleverna som vill mer från att uppnå sin fulla potential. Vissa elever gynnas av en förhöjd studietakt, vilket både skulle hjälpa samtliga elever då utbildningen skulle bli differentierad. Med dagens stelbenta system är detta inte möjligt.

Alla människor är olika. Människan är trots allt individuell och man föds med egna inlärningspreferenser. Något som fungerar bra för en elev kan vara en sämre metod för en annan elev och därför blir svensk gymnasieskola omodern då man antar att varje elev ska kunna lära in fakta på samma sätt. Vissa ungdomar kanske föredrar att ha lärarledda genomgångar medans andra föredrar självständiga studier i högre grad.

ANNONS

I dag regleras gymnasieutbildningens längd till tre år av skollagen vilket i praktiken innebär att alla gymnasieelever måste gå i skolan tre år oavsett vad. Att ha ett stelbent system som inte ger möjlighet till att öka sin studietakt, vilket hindrar svenska gymnasieelever att nå sin fulla potential är ännu ett exempel på hur förlegade regelverk och byråkrati fäller krokben för Sveriges unga.

Det innebär att det internationella programmet International Baccalaueate som internationellt sett är ett tvåårigt program blir treårig i svensk gymnasieskola. Det är dock inte uteslutet att det är längden på utbildningen som utgör vilka kunskaper och färdigheter eleverna hinner införskaffa sig.

Det är elevens enskilda förmåga och drivkraft som utgör detta. IB-programmet är ett bevis för att det går att läsa en högskoleförberedande examen på kortare tid än tre år.

Vi ser inget syfte att begränsa de elever som vill och kan prestera högre. Sverige är ett land med blomstrande företagsamhet och innovation med lovande akademiska unga talanger. Dessa ungdomar måste tas vara på, inte glömmas bort för att den svenska skolan saknar lämpliga verktyg.

Att det svenska skolväsendet är ineffektivt och icke-dynamiskt skadar svensk konkurrenskraft på den globala marknaden. Men skadar även svensk ekonomi genom kompetensflykt vilket innebär att vi måste importera motsvarande.

ANNONS

Det krävs ändring. Morgondagens Steve Jobs blir i dagens Sverige bromsade och bortglömda eftersom skolan är alldeles för fokuserade på att alla ska nå en viss grundnivå och de som siktar högre faller bort. Detta missgynnar landets utveckling, innovation och gör oss dessutom mindre konkurrenskraftiga på den globala marknaden då vi saknar betydande och efterfrågad kompetens.

Genom att möjliggöra högre studietakt och en generellt friare planering av den svenska gymnasieskolans utformning ser vi till att morgondagens generation lyckas uppnå sin fulla potential.

Fredrika Albertsson

ordförande Moderat Skolungdom Halland

Filippa Althoff

vice ordförande Moderata Ungdomsförbundet Nacka

ANNONS