I dag finns 23 567 bilar i Hallands län tillverkade på 1990-talet eller tidigare, bilar som har högre koldioxidutsläpp än nyare. Genom trängselskatter i storstäderna som finansierar en ny skrotningspremie kan vi genomföra en mer rättvis klimatomställning.
I dag är fördelningen av kostnaderna för koldioxidutsläppen mycket ojämlik. Rika länder har historiskt byggt stora delar av sitt ekonomiska välstånd på en ohållbar användning av naturresurser. Klyftan mellan länder återfinns också inom länder. Låg- och medelinkomsttagare på landsbygden tvingas till relativt större uppoffringar genom exempelvis höjd bensinskatt, medan storstadsbor har ett fungerande kollektivtrafikutbud.
Den i grunden miljöpartistiska idén om grön skatteväxling, att miljöfarliga produkter och tjänster ska beskattas hårdare medan skatter på arbete ska sänkas, är i praktiken omöjlig om ett stabilt skatteunderlag ska bibehållas. Man kan inte permanent växla en solid skattebas mot en minskande skattebas. Till slut blir det bara en skattesänkning kvar, och då drabbas inte minst välfärden.
Inför skattereformen som aviserats i januariavtalet har Tankesmedjan Tiden och LO-ekonomerna därför tillsatt en skuggutredning där vi presenterar en ny tankeram för hur skattesystemet kan främja klimatomställningen, och samtidigt dämpa inkomstklyftorna.
För att konkretisera hur denna klimatväxling kan fungera tar vi som exempel att bilkörning i städerna kan finansiera en ny skrotningspremie. I dag saknas ekonomiska incitament att skrota äldre bilar, men mellan 1975 och 2007 utgick en mindre ersättning till bilägaren vid skrotning, som verkar ha påverkat viljan att skrota bilar.
Koldioxidskatten kommer att vara fortsatt central för omställningen i Sverige. Men i vår rapport föreslår vi ett fokusskifte där höjda skatter och avgifter för höginkomsttagare i större städerna, finansierar sänkta skatter och subventioner för låg- och medelinkomsttagare utanför de större städerna.
Äldre bilar som fortfarande är i trafik bidrar generellt mer till koldioxidutsläppen då de oftare drivs på bensin eller så kallad ”fuldiesel”.
Genom att bland annat införa en tillfällig skrotningspremie på 10 000 kronor som finansieras med trängselskatter inne i de större städerna skapas ekonomiska incitament att skrota äldre mer miljöskadliga bilar. Detta eftersom 25 procent av de vanliga personbilarna med tillverkningsår 1980–2000 i dag har ett försäljningspris på 10 000 kronor eller lägre, varav hälften går för mindre än 20 000 kronor.
Sådana avgifter träffar också en grupp som redan har alternativa transportmöjligheter genom kollektivtrafiken och innebär att fler bensinskattehöjningar kan undvikas, något som särskild drabbar landsbygden där bilen ibland är det enda alternativet.
Mycket mer än en skrotningspremie behövs för att möta klimathotet, men den skulle vara ett steg i att göra klimatomställningen mer rättvis.
Torbjörn Hållö
LO-ekonom och rapportförfattare
Åsa-Pia Järliden Bergström
LO-ekonom
Daniel Färm
chef Tankesmedjan Tiden