Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Skribentens utgångspunkt är de vackra omgivningarna längs Nissan. Bild: Jari Välitalo
Skribentens utgångspunkt är de vackra omgivningarna längs Nissan. Bild: Jari Välitalo

Halmstad är bra men kan bli bättre

Smycket i Halmstad utgörs av Norre katt. En välbesökt oas året om, som tyvärr skuggas av Bastionen, menar skribenten.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Hallandspostens politiske redaktör Mattias Karlsson skev nyligen en ledare med rubriken ”Halmstad, lyssna inte på nejsägarna”. Hans tankar utmynnade i slutsatsen: ”En stad som vågar utvecklas har framtiden för sig. Halmstad borde vara lite mer överraskande”.

Jag håller med och vill bidra med några enkla förslag som förhoppningsvis skulle lyfta stadens centrum, som i dag mera kännetecknas av nedlagda butiker än liv och rörelse. Min utgångspunkt är de vackra omgivningarna längs Nissan.

Ån omgärdas på vissa sträckor av nästan tropisk grönska. På andra dominerar gräsmattor och blomsterplanteringar. Det är ett nöje att studera sjölivet sommartid. Följa årstidsväxlingarna, från körsbärsblomningen fram till dess isen lägger sig.

Förutsättningarna är därför goda. Möjligheter finns att återanvända, förädla, komplettera och vidareutveckla. Hela tiden med miljötänk och inom rimliga ekonomiska ramar.

Börja med Österskans! Hotellprojektet sprack och tydligen hade politikerna inte någon plan B. Återanvänd busstationen, men anpassa den till ny verksamhet. Exempelvis den efterlängtande saluhallen, som försvann samtidigt som hotellritningarna. Den skulle med fördel kunna inrymma en mindre servering.

Flytta turistbyrån till de nyrenoverade lokalerna. Den ligger i dag undangömd i teaterns entréhall. Skapa en mötespunkt för såväl invånare som turister!

Lägg vacker markbeläggning på betongtorget eller förvandla det till ett grönområde, som binder samman Kapsylparken med Picassoparken. Gräsmattor, planteringar, sittgrupper, eventuellt en lekpark. Smycka med offentlig konst.

Denna nya träffpunkt skulle kunna utgöra start och mål för en vandringsstig längs Nissan. En sådan finns redan, men förbättringsåtgärder är önskvärda. Markarbeten krävs för att göra den tillgänglig för alla - joggare, föräldrar med barnvagnar och de många som har funktionshinder av olika slag och är beroende av rollator eller rullstol.

Belysning hela vägen behövs, så att stigen kan användas även kvällstid. Bänkar och bord på strategiska platser. Orienteringstavlor som visar vägen.

Prins Bertils stig längs havet är populär. Här skulle vi kunna få en motsvarighet mitt inne i stan. Följa Nissan hela vägen från Österskans, förbi Stadsbiblioteket, Nissastrand, Folkparken och Laxön (som förtjänar besök), över bron till Slottsmöllan, vidare förbi Örjans vall, Konstmuseet och Norre katt fram till Österbro (eventuellt Slottsbron), för att avsluta på Österskans.

Smycket i Halmstad utgörs av Norre katt. En välbesökt oas året om, som tyvärr skuggas av Bastionen. Det mest radikala vore att avlägsna all denna betong. Men det lär inte ske inom överskådlig tid.

Använd i stället fundamentet för en lättare sfärisk byggnad. Den stora plana ytan är sedan flera år totalt outnyttjad. Anlägg en botanisk trädgård med små vattenfall och dammar i denna glaskupol, tillgänglig för alla. Komplettera med god belysning och denna fyrbåk skulle lysa upp parken året runt.

Se dessa förslag som försök att bidra till positiva insatser i den utvecklingsfas som Halmstad befinner sig i. Ekonomin borde inte utgöra något hinder. Stadens kassa är god. Grundförutsättningarna finns redan.

Behövs finansiell förstärkning torde det inte vara svårt att finna sponsorer. Näringslivet skulle säkert inse att den här förvandlingen skulle öka stadens attraktionskraft och därmed ge kommersiella fördelar.

Men det behövs en vilja till förändring och politisk enighet. Då kanske önskemålet i HP:s ledare - att Halmstad borde överraska - kan uppfyllas.

Ett par av tankarna ovan fanns med i det övergripande förslag som aktionsgruppen Norre katt-vännerna överlämnade till kommunstyrelsen för några år sedan. Reaktionen var då spontant mycket positiv och förslaget spreds till de olika förvaltningarna. Därefter arkiverades det.

Rita Jörgensen Grönkvist

Arkitekt SIR/MSA