Hallands ledande politiker bluffar inför valet

Region Hallands motstånd mot persontågtrafik på Markarydsbanan har blivit till ett hinder för utveckling och tillväxt. Det skriver trafikjournalisten Jan Du Rietz.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS

En robust attraktiv persontågtrafik kan omedelbart startas på hela Markarydsbanan. En analys av Trafikverkets nya rapport om banan visar att verket och Hallands ledande politiker missat avgörande fakta och möjligheter i ärendet.

I debattartikeln ”Vi vill få igång tågtrafik så snart som möjligt” (HP 29/5) bluffar dessutom regionrådet Dag Hultefors och hans kollegor i Region Hallands tillväxtutskott grovt. I praktiken gör de nämligen allt för att hindra en snabb start av den enligt Trafikverket ovanligt lönsamma tågtrafiken mellan Hässleholm och Halmstad.

Sveriges främsta experter på bana och signalsystem konstaterar att det finns gott om plats på Halmstad C för kraftigt utökad tågtrafik. Både SJ-tågen och Öresundstågen på Västkustbanan, Pågatågen Helsingborg–Halmstad, Krösatågen på HNJ-banan och framtida Pågatåg/Öresundståg på Markarydsbanan ryms på stationens fem spår. Det som krävs är billiga och enkla åtgärder som snabbt kan genomföras i väntan på total ombyggnad av stationen.

ANNONS

För detta behövs inte en massa fördröjande utredningar, planer, avsiktsförklaringar, förhandlingar och avtal. Och likadant gäller för den elektrifierade Markarydsbanan som är i överraskande gott skick och som nästan inte har någon tågtrafik alls i dagsläget.

Alla nödvändiga fakta finns på bordet. Huvudproblemet är statens gamla rivning av tio stycken stationer/mötesplatser mellan Hässleholm och Genevad. Det innebar att det blev hela 37 kilometer enkelspår Hässleholm–Markaryd och 39 kilometer enkelspår Markaryd – Genevad utan möjlighet till tågmöte.

När Pågatåg Nordost-satsningen med återöppnad persontågtrafik mellan Hässleholm och Markaryd skedde återuppbyggdes stationen/mötesplatsen i Bjärnum. Men för att ge en robust persontågtrafik och plats för framtida godståg krävs fler återuppbyggda mötesplatser. Ett bra exempel på detta är banan Malmö – Ystad som med jämna mellanrum får nya mötesplatser.

Nu planeras för en återöppnad station/mötesplats i Knäred inför att persontågen skall fortsätta ner till Halmstad från Markaryd. Men det är en otillräcklig, tidsödande och dyr lösning som helt missar vad som krävs för godstågtrafiken på banan. Markarydsbanan är en omledningsbana för godstågen på Västkustbanan. Bland annat planeras stora banarbeten åren 2020–2022 på Lommabanan och Söderåsbanan som används för godstågen till/från Västkustbanan som då istället planeras köra via Markarydsbanan. För godstågen är en mötesplats just nedanför den branta och långa Knäredsbacken mycket olämplig.

ANNONS

Det snabbaste, enklaste och billigaste är att återuppbygga mötesplatser för godstågtrafiken i Majenfors och Skogaby. Det kan ske på järnvägsmark och kräver inga järnvägsplaner och inga förhandlingar om medfinansiering. Det finns speciella medel för akuta investeringar som underlättar näringslivets godstransporter. Upphandling, projektering och byggande tar några månader och allt kan vara klart nästa år.

Vad gäller persontågtrafik har den nytta av de två nya mötesplatserna men kan startas innan de är klara. Dessutom kan billiga träperronger omedelbart byggas vid dagens enkelspår i Knäred och Veinge i väntan på att den mer tidskrävande processen med bland annat en helt ny station och mötesplats i Knäred blir klar. Det intressanta med persontågtrafik en gång i timmen på hela Markarydsbanan är att den sannolikt kan betala sig själv på samma sätt som dagens framgångsrika Öresundstågtrafik.

Region Hallands motstånd mot persontågtrafik på Markarydsbanan och mot rationella ekonomiska lösningar på de akuta problemen vid Halmstad C har blivit till ett hinder för regionförstoring med tillhörande utveckling och tillväxt. Ansvariga politiker äventyrar alltså regionens, kommunernas och näringslivets ekonomi och den befintliga tågtrafiken som passerar genom Halmstad.

Dessutom gräver man också HNJ-banans grav och hindrar Halmstad C från att bli en stor och viktig knutpunkt för buss- och tågtrafik i sydvästra Sverige. Det är definitivt dags för verkstad med nya tag och nya tåg.

ANNONS

Jan Du Rietz

trafikjournalist

författare till ”trafikpolitik” i NE och till boken ”Den totala urspårningen"

ANNONS