Friskolornas riksförbund är ett särintresse

Varför försvara ett urvalssätt som leder till en ökad segregering, när ett annat urvalssätt skulle ge en mer allsidig elevsammansättning? Det undrar företrädare för Nätverket för en likvärdig skola i en replik.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

Replik

Svar till Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, den 22/11.

Debatt 6/12. Det finns ett värde i att behålla möjligheten att välja skola. Samtidigt är det minst lika viktigt att alla skolor är bra och att de är mötesplatser för barn med olika uppväxtvillkor. Det är lika bra att tillstå att dessa båda ambitioner skapar en målkonflikt. Ty dagens skolval leder till en ökad sortering.

För som vi skrev i första inlägget: Även om några elever går mot strömmen, innebär flertalet skolval att eleven söker sig till dem som liknar eleven själv. När mål står i konflikt med varandra krävs att det hanteras, inte att det förnekas.

ANNONS

Ulla Hamilton värnar skolföretagens möjlighet att tjäna pengar på skolan och försvarar kötid för att göra urval. Samtidigt låter hon påskina att hon bekymrar sig om segregationen.

Men varför då försvara ett urvalssätt som leder till en ökad segregering, när ett annat urvalssätt skulle ge en mer allsidig elevsammansättning? Lika många barn får den skola de valt oavsett vilket urvalskriterium som används. Skillnaden är om urvalet ska öka segregationen eller bidra till en skola som är mötesplats för barn med olika livsvillkor och erfarenheter.

Hamilton försöker framstå som en företrädare för allmänintresset, genom att vilja motverka segregationen, värna valfrihet och visa ett engagemang för en bra skola. Men lösningarna blir långsökta just för att ärendet är att främja ett snävt särintresse, nämligen skolföretagens. De är en ringa del av Sveriges alla företagare.

Ulla Hamilton bortser bland annat från övriga 60 000 företag som får svårare att rekrytera utbildad arbetskraft, när många barn får gå i förlorarskolor med orimliga och orättvisa förutsättningar.

För att ge alla elever möjligheten att lyckas behöver skolan förbättras. Det råder bred politisk enighet om att satsa resurser och lärare där de behövs bäst. Samtidigt har vi ett system som förhindrar detta och i stället gynnar de vinstdrivande koncernerna.

ANNONS

Det är i det ljuset repliken från Friskolornas riksförbund ska läsas. De försvarar ett system som gynnar det egna särintresset.

Boel Vallgårda

tidigare tjänsteman i utbildningsförvaltning

Johan Enfeldt (L)

tidigare förtroendevald i utbildningsnämnd

Helena Weiss Larsson

tidigare rektor i grundskolan

samtliga är medlemmar i Nätverket för en likvärdig skola

ANNONS