Halmstad växer och ny mark behövs för att bygga bostäder, verksamheter och vägar. Framtidsplan 2050, kommunens nya översiktsplan, som nu är på väg mot beslut pekar ut vilka områden som är planerade för byggnation, hur och var kommunen skall utvecklas. I det dokumentet finns möjligheten att välja vilken mark som skall exploateras, bebyggas, och vilken som skall bevaras.
I granskningsförslaget som nyligen var ute på remiss är cirka 860 hektar åkermark utpekat för exploatering. 860 hektar åker där den större delen ligger på kommunens absolut mest produktiva mark, åkermark som hör till landets bästa och dessutom klart över snittet i världen.
För att exploatera åkermark för byggnation krävs enligt miljöbalken (3 kap. 4§) att syftet är ”av väsentligt samhällsintresse” som inte går att lösa med annan mark.
I kommunen finns utan tvekan alternativa placeringar för bostäder och verksamheter som ligger utanför värdefull åkermark. En bedömning av attraktivitet för olika lägen och kortsiktiga kostnadsbesparingar i väg- och VA-nät har styrt mot att peka ut åkermark. Detta i kombination med att vissa inom politiken pekat på att ”vi måste bygga där folk vill bo”.
Det går att hitta alternativ mark att bygga på inom kommunen. Det handlar även om att värdera mark utifrån bördighet och hur praktisk marken är att odla. Mark som i dag ligger obrukad gör det av en anledning och är mer motiverad att ta i anspråk än den odlade bördiga åkermarken. Historiskt byggdes alltid bostäder och samhällen på höjder och grusbackar där bördigheten var lägre. Vi behöver tänka likadant nu och bygga på mark som inte duger lika bra till odling.
När väl marken är bebyggd går den aldrig att återställa till odlingsmark!
Vi i Centerpartiet har föreslagit en rad ändringar i Framtidsplanen som syftar till att spara åkermarken till livsmedelsproduktion och istället bebygga där odling inte är möjlig. Ändringar som fortsatt ger en möjlig expansion av kommunen men inte på bekostnad av lika mycket åkermark.
Tyvärr saknas förståelsen helt från samtliga övriga partier i kommunstyrelsen vilket är beklämmande.
I Sverige har vi i dag cirka 0,25 hektar odlingsbar mark per person, att jämföra med globalt cirka 0,17 hektar per person, och trots att vår åkermark är mycket mer produktiv än genomsnittet av den globala åkermarken gör vi anspråk på livsmedel från övriga världen. Vi är i dag beroende av livsmedelsimport till 50 procent av vår konsumtion av mat.
Av säkerhetsskäl är det av största vikt att behålla så mycket livsmedelsproduktion som möjligt i landet och kommunen. Vad har vi för garantier för import av mat i en världskris?
Framtidsplanen och marken vi väljer att exploatera handlar om så mycket mer än kortsiktiga mål om billig byggnation och attraktiva lägen. Det handlar om ett hållbart samhälle med en livsmedelsförsörjning även i kris och en global rättvisa. Vilken rätt har vi att göra anspråk på mer mat odlad på mark utomlands?
En ytterligare aspekt är det faktum att kommunen nu riskerar anta en översiktsplan som visar sig vara ett luftslott. En stor del av kommande detaljplaner kommer att bli överklagade och fällda i Miljööverdomstolen eftersom de strider mot Miljöbalken.
Ett flertal domar i Miljööverdomstolen visar på en skärpning i tolkningarna vad gäller exploatering av jordbruksmark och EU-kommissionens nya förslag till markstrategi, ”soil strategy”, och det faktum att livsmedelsproduktion i dag klassas som ”samhällsviktig verksamhet” av regeringen och MSB visar att vi måste tänka om.
Halmstads kommun kommer med liggande förslag till översiktsplan att ta en mycket besvärande ledning i att exploatera värdefull åkermark i Sverige. Ett faktum som gör att jag som politiker i kommunen skäms, vi kan bättre om vi vill.
”Där ingen plog kan gå, där ingen lie kan slå, där skall hus stå.”
Yngve Kihlberg (C)
gruppledare och kommunstyrelseledamot