Vart femte år riktar FN:s kommitté för barnets rättigheter (FN:s barnrättskommitté) strålkastarljuset på hur Sverige följer FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), det vill säga den FN-konvention som består av 54 bestämmelser om barnets rättigheter. Sverige har sedan 1990 åtagit sig att följa barnkonventionen och sedan 1 januari 2020 gäller den som lag i Sverige.
Granskningen kunde följas i realtid när ansvarigt statsråd, socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, träffade kommittén på en hearing på FN:s Europa-högkvarter i Genevé. I granskningen sattes bland annat det svenska arbetet för barnets rätt att inte diskrimineras, barnets rättigheter i asylprocessen och barnets rätt att inte utsättas för våld under lupp.
Kommittén ställde många frågor inom vitt skilda barnrättsområden. Rädda Barnen vill särskilt lyfta att kommittén:
• Var väldigt noga med att lyfta vad barn och unga berättat för dem om situationen i Sverige, och hänvisade ofta till detta i sina frågor och kommentarer.
• Verkade djupt bekymrade över flera förslag i Tidöavtalet och frågade hur regeringen kommer säkerställa att barns rättigheter inte försvagas. I synnerhet var de mycket bekymrade över en möjlig sänkning av straffbarhetsåldern.
• Återkom i flera frågor till situationen för barn på institutioner, och det våld som barn utsätts för där, och vad regeringen ämnar göra för att stävja detta.
• Ställde många frågor kring de stora regionala och lokala skillnaderna i landet och vad regeringen tänker göra för att komma åt dessa?
Alla länder granskas vart femte år. Detta är sjätte gången Sverige granskas. Den svenska processen inleddes med att kommittén ställde ett antal frågor till regeringen, för att få klarhet i hur Sverige efterlevt rekommendationerna från förra granskningen.
Sverige besvarade frågorna i en rapport till kommittén. Det svenska civilsamhället har inkommit med en alternativ rapport, en typ av skuggrapport, för att ge sina perspektiv på det svenska utfallet. I denna rapportering ingår även en rapport där svenska barn har gett sina synpunkter. Barnrättskommittén har läst samtliga rapporter och ställde frågor till den svenska regeringen på en hearing 16–17 januari på plats i FN:s Europa-högkvarter i Genéve.
Efter hearingen och de slutsatser kommittén kom fram till formulerar organet nya rekommendationer som publicerades i början av februari till Sverige att efterleva fram till nästa granskning.
Även om alla rekommendationer var viktiga så vill vi lyfta fokuset och kommitténs oro på Tidöavtalet. Kommittén tog flera områden som den ser med oro på, i synnerhet utifrån de förslag som finns i Tidöavtalet. Under utfrågningen med regeringen ställdes många frågor kring detta, och det var tydligt att kommittén inte är nöjd med svaren.
Kommittén rekommenderar därför regeringen starkt att bland annat säkerställa att barns rättsliga analyser alltid görs av lagförslag, att säkerställa att inga nya lagar antas som går i strid med barnkonventionen eller sänka ambitionerna för genomförandet av barns rättigheter gentemot vad vi har idag. Kommittén rekommenderar också Sverige att satsa på tidiga och preventiva åtgärder mot gängkriminalitet, som är underbyggda av forskning och analys. Kommittén uppmanar starkt regeringen att inte sänka straffbarhetsåldern, något som är i direkt strid med barnkonventionen.
Sima Benni
ledamot Rädda Barnen i Halmstad, Hylte och Laholm
Fabiola Kindblad
ordförande Rädda Barnen Halmstad Hylte och Laholm