Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

"Genom att tillmötesgå elevers olika behov av pedagogisk, social och fysisk lärmiljö kan fler elever utvecklas både som människor och som lärande individer." Bild: Alexander Olivera/TT

Eleverna ska få stöd på sin egen skola

Vi menar att det finns ett värde i att inte ha särskilda resursskolor utan behålla variationen av elever på våra skolor. Det skriver Pauline Broholm Lindberg och Magnus Rudgard från barn- och ungdomsförvaltningen i en replik till personal på Centrumskolan.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Som ytterst ansvariga för barn- och ungdomsförvaltningens verksamhet är det glädjande när personal, vårdnadshavare och andra engagerar sig för att elever som behöver extra stöd ska få bästa möjliga lärmiljö.

Det är också skolledningens och den politiska nämndens fokus. Alla barn och elever i vår kommun ska ha såväl god undervisning som goda lärmiljöer på sina skolor.

De elever som i dag går på Centrumskolan kommer att fortsätta sin skolgång där, lokalerna och personalen är kvar precis som tidigare. Men vi har inte längre ett centralt intag till en särskild resursskola i Halmstads kommun.

Vi vill inte göra ett urval av vilka elever som ska ha rätt till resursskola, utan verka för att alla förskolor och skolor ska kunna anpassa sin verksamhet efter barnens behov. Om det finns en resursskola eller inte kan aldrig vara avgörande för det stöd en elev kan få.

Behovet av resursskolor som Centrumskolan uppstod när skolans uppdrag inte var lika tydligt formulerat kring barn i behov av särskilt stöd som det är i dag. Många fler barn än de som får plats på Centrum- skolan är i behov av liknande insatser.

Barn och elever ska inte behöva byta skola för att få rätt hjälp. Skolverket beskriver att elever som har behov av särskilt stöd i första hand ska få det stödet i sin ordinarie klass exempelvis genom att läraren anpassar undervisningen på ett sätt som gynnar elevens lärande.

Rektor ska också besluta om särskilt stöd till en elev om det finns behov. Det kan handla om att en elev under en tid behöver enskilt stöd i ett eller flera ämnen eller gynnas av att undervisas i en mindre undervisningsgrupp. Vi har också kontinuerlig kompetensutveckling av personal för att kunna möta barn med neuropsykiatriska funktionshinder.

Att hitta rätt lösning för en elev är ibland ett mödosamt arbete där vi prövar och omprövar vad som fungerar. I takt med att eleven växer och utvecklas, och som resultat av våra anpassningar, förändras ofta elevens behov. När insatserna planeras och följs upp av hemskolan finns möjlighet att hela tiden justera vilka sammanhang som eleven kan delta i.

Vi menar att det finns ett värde i att inte ha särskilda resursskolor utan behålla variationen av elever på våra skolor.

För oss handlar detta inte om ett hus, om ekonomi eller om beslut som fattats av Skolinspektionen eller högsta förvaltningsdomstolen. Det handlar om att ge våra barn och elever de rätta förutsättningarna för lärande.

Genom att tillmötesgå elevers olika behov av pedagogisk, social och fysisk lärmiljö kan fler elever utvecklas både som människor och som lärande individer. Det ligger i skolans uppdrag att barn och unga får möjlighet att möta olikheter så att de får beredskap att möta vuxenlivet och förstår värdet av att leva tillsammans.

Pauline Broholm Lindberg

förvaltningschef, barn- och ungdomsförvaltningen

Magnus Rudgard

skolområdeschef, barn- och ungdomsförvaltningen

Svar till ”Skolan borde utvecklas – inte avvecklas”, 25/10.

LÄS MER: Skolan borde utvecklas – inte avvecklas