Bostadsbyggandet minskar kraftigt. Skenande materialpriser, kraftigt höjda räntor och fallande bostadspriser väntas få antalet påbörjade bostäder att gå mot en halvering jämfört med toppåret 2021. Samtidigt som behovet av nya bostäder är stort överklagas varannan ny bostad enligt en ny kartläggning av överklagande av detaljplaner som Fastighetsägarna tagit fram tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Byggföretagen.
I Halmstad och Laholm har det dock inte antagits tillräckligt många detaljplaner de senaste åren för att ingå i det formella underlaget för undersökningen. Men det talar inte emot behovet av regelförenklingar, snarare tvärtom.
Att hälften av alla bostäder överklagas redan på detaljplanestadiet gör att bostadsbyggandet både försenas och blir dyrare. Samtidigt står sig den absoluta majoriteten av överklagade detaljplaner sig i högre instans och behöver inte ändras. Hela 80 procent av ledtiderna hos mark- och miljödomstolarna går till överklagandemål som inte leder till någon förändring av detaljplaner. Ett överklagande innebär därför i de flesta fall bara en onödig fördröjning.
Därför är det av största vikt att de delar av samhällsbyggnadsprocessen som driver på tid och kostnader ses över och att lämpliga åtgärder sätts in så fort som möjligt, särskilt som byggandet nu förväntas minska kraftigt.
Byggandet av ett hållbart samhälle kräver långsiktighet och tydliga och rimliga villkor och förutsättningar. Mot bakgrund av rapporten vill vi lyfta ett antal förslag till regeringen som syftar till att få en mer ändamålsenlig och förutsägbar process för överklaganden.
• Förenkla hanteringen enligt miljöbalken och öka möjligheterna till avvägningar. Krocken mellan plan- och bygglagen och miljöbalken blir allt tydligare och behöver adresseras från staten genom ökad tydlighet, bättre harmonisering av regelverken och större utrymme för avvägningar mellan olika intressen.
• Domstolarna ska inte ifrågasätta kommunernas utredningar och underlag, om de inte är uppenbart bristfälliga. Den vanligaste anledningen till att överklagade detaljplaner upphävs är att domstolen bedömer att det saknas tillräckliga utredningar eller underlag. Staten behöver tydliggöra att kommunernas utredningar och underlag i planärenden endast får ifrågasättas om dessa är uppenbart bristfälliga.
• Inför tidsfrister för domstolarnas handläggning av överklagade plan- och byggärenden. Handläggningen av överklagade plan- och byggärenden tar lång tid och har dessutom ökat under senare år. Den utvecklingen behöver brytas. Det kräver att staten ser över sin styrning och uppföljning av domstolarnas arbete.
• Detaljplaner som upphävs av domstolen ska inte behöva tas om från början. Plan- och bygglagen behöver bli tydligare med vad som händer när en detaljplan upphävs. Enligt praxis bör det räcka att göra om vissa delar av planprocessen utan att börja om från början. Trots det finns det en osäkerhet kring vad som gäller och ett behov av förtydligande i lagstiftningen.
Förutsägbarheten måste öka och tiden som överklagandeprocessen tar i anspråk måste minska. Flera av våra grannländer har redan genomfört reformer för att uppnå det. Regeringen måste därför snarast tillsätta en utredning med uppdraget att ta fram konkreta förslag till förändringar. Våra fyra förslag är en bra början.
Per Arbin
ansvarig näringspolitik
Fastighetsägarna Halmstad