Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”Enligt rättspraxis är gräsklippning ’pågående markanvändning’ och därför har villaägaren inte behövt söka tillstånd för avverkning, utan bara anmäla.” Bild: Christine Olsson/TT
”Enligt rättspraxis är gräsklippning ’pågående markanvändning’ och därför har villaägaren inte behövt söka tillstånd för avverkning, utan bara anmäla.” Bild: Christine Olsson/TT

Din gräsmatta kan stå näst i tur

När en villaägare ska klippa sin gräsmatta ska det anmälas till ”Trädgårdsstyrelsen” och klippningen får påbörjas tidigast sex veckor efter anmälan. Som du säkert har förstått så kan du andas ut. Ovanstående är en travesti på nya regler från Skogsstyrelsen. Det skriver Marie Axtelius, regionchef för Företagarna Halland.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Som regionchef för Företagarna vet jag att det ofta är svårt att hänga med i alla turer kring vilka regler som gäller för den som vill göra rätt. Därför har jag några tips till den som ska klippa sin gräsmatta i år.

När en villaägare ska klippa sin gräsmatta ska det anmälas till ”Trädgårdsstyrelsen”. Klippningen får påbörjas tidigast sex veckor efter att anmälan har skickats in, om inte Trädgårdsstyrelsen finner anledning att stoppa avverkningen.

Enligt rättspraxis är gräsklippning "pågående markanvändning" och därför har villaägaren inte behövt söka tillstånd för avverkning, utan bara anmäla. Nyligen meddelade Trädgårdsstyrelsen att de tänker vända på processen – myndigheten ska inte längre motivera varför de stoppar en gräsklippning, utan nu ska villaägaren bevisa att trädgårdsåtgärden inte hotar någon enskild individ av en skyddad art (vilket bland annat omfattar alla fåglar – 250 fågelarter med totalt 140 miljoner individer i Sverige).

Myndigheten meddelade nyligen en villaägare som ansökt om att få klippa gräset följande: ”Trädgårdsstyrelsen kan med nuvarande underlag inte avgöra ärendet. Klargör om din trädgård används som fortplantningsområde eller viloplats för arterna.”

Som du säkert har förstått så kan du som är villaägare andas ut. Ovanstående är en travesti. För skogsägare, är situationen nu plötsligen en helt annan och nedanstående frågor skall bevaras till myndigheten Skogsstyrelsen, innan markägaren får lov att ta ner träd på sin egen mark.

1. Hur många träd och fågelarter finns i avverkningsområdet?

2. Hur många fågelbon finns? Är de placerade nära marken eller högre upp i träden?

3. Hur många döda träd med avskalad bark finns i området?

4. Hur många spår av fåglar finns? Vilka typer av spår finns efter fåglar?

5. Används området av arterna under häckningsperioden? Hur många noteringar av arterna har gjorts under häckningstid?

6. Noteras förekomst av arterna endast utanför häckningstid eller även vid häckningstid?

7. Finns det fler eller mer av ovanstående spår eller element i någon del av området?

8. När har inventering av ovanstående faktorer utförts?

9. Hur mycket tid har lagts ned på inventeringen?

10. Vem har utfört inventeringen? Vilken kompetens har den/de?

Skogsstyrelsen behöver också veta om det påträffats arter som berörs av artskyddsförordningen. Visst skall vi vara rädda om fåglarna. Men katter dödar också fåglar. Och vi vill kunna bygga i trä, och vi behöver trä till drivmedel, till att värma våra hus med, till papper, påsar, och till engångsartiklar då vi inte får använda plast.

Det är hög tid att vi säger stopp till Skogsstyrelsens orimliga tillämpning av EU:s och det svenska regelverket som förstör för både individer, företagare och samhälle!

Ju mer regelbördan och dokumentationstvånget ökar för skogsägaren, ju närmare kommer myndigheterna din gräsmatta.

Marie Axtelius

regionchef, Företagarna Halland