Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”Skog med växande träd är en fondresurs. Mindre uttag än tillväxten ökar mängden växande träd. Större uttag minskar mängden och den totala tillväxten.” Bild: Fredrik Persson
”Skog med växande träd är en fondresurs. Mindre uttag än tillväxten ökar mängden växande träd. Större uttag minskar mängden och den totala tillväxten.” Bild: Fredrik Persson

De fällda träden har kompenserats årligen av tillväxten i andra träd

Min slutsats är att användning av biobränsle kan vara bra för klimatet om det bygger på ett hållbart utnyttjande av fondresursen biomassa. Det skriver Jan-Erik Mattsson, docent i bioenergi.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Biobränslens klimatnytta diskuteras. De kan vara både bra och dåliga för klimatet. Det är lättare att förstå om man förstår att biomassa är en fondresurs. Naturresurser kan delas in i lager, flöden och fonder.

Lagerresurser förnyas inte eller obetydligt i förhållande till användning. Exempel är metaller, uran och fossila bränslen. Tillgångarna blir efterhand alltmer otillgängliga och utvinningen kräver mer insatser och ger större miljöförstöring. Fossila bränslen ger dessutom koldioxid till atmosfären.

Flödesresurser är naturliga flöden, till exempel vind och rinnande vatten som kan ge el samt solstrålning som kan ge solvärme och solel. Flödena minskar inte för att de används.

Fondresurser ger en avkastning som bland annat beror av hur stor fonden är. Skog med växande träd är en fondresurs. Mindre uttag än tillväxten ökar mängden växande träd. Större uttag minskar mängden och den totala tillväxten. Växande träd binder koldioxid från atmosfären till kolföreningar i träden.

Enligt Skogsvårdslagen ska fondresursen skog skötas hållbart. Med undantag för enstaka år har man i Sverige sedan länge tagit ut mindre mängd trädbiomassa än den årliga tillväxten. De fällda träden har kompenserats årligen av tillväxten i andra träd.

Enligt officiell statistik är totala mängden trädbiomassa och mängden bundet kol i svensk skog nu ungefär dubbelt så stor som för hundra år sedan. Är allt frid och fröjd? Nej, skogsbruket har drivits för att ge råvara till byggnadsmaterial och pappersprodukter. Man har därför gynnat raka, höga och grova träd, det vill säga gran och tall, på bekostnad av biologisk mångfald.

Men bindningen av koldioxid från atmosfären har varit bra för klimatet. Byggnadsmaterial av trä är dessutom klimatmässigt bättre än stål och betong. Trä i byggnader fortsätter dessutom att binda kol från atmosfären så länge byggnaden står kvar. Minska därför inte användning av trä som byggnadsmaterial. Pappersprodukter är miljömässigt bättre än fossilbaserad plast.

Delar av de fällda träden passar inte som råvara för byggnadsmaterial och papper. Om resterna lämnas för naturlig nedbrytning så oxideras de till koldioxid och vatten, men inte mer än som bands i dem när träden växte.

Om en del av resterna används som biobränsle så bildas också koldioxid och vatten, men inte mer än om de bryts ner naturligt. Det går bara snabbare, men resultatet blir lika mycket koldioxid. Därför räknas biobränsle som koldioxidneutralt, oavsett om koldioxiden så småningom troligen binds i nya träd.

Avverkas mindre än den årliga tillväxten så kompenseras de fällda träden inom ett år av tillväxten och koldioxidupptaget i kvarlämnade växande träd.

Skogsbruk och biobränslen från icke uthålligt skogsbruk är dåligt, oavsett om en del av träden blir biobränsle eller ej. Förlusten av biologisk mångfald ett väl så stort problem som påverkan på klimatet.

Jag är skeptisk till en storsatsning på biodrivmedel som kräver stor import av biomassa. Då minskar kontrollen av att den kommer från ett hållbart uttag. Viktigare är att förbränningsmotorn är mycket ineffektiv för transport av gods och personer. Max 30-40 procent av energin i bränslet blir rörelseenergi. Resten blir spillvärme, förutom det som blir kupévärme.

Elmotorn är mycket effektivare. Använd i stället biomassarester i kraftvärmeverk för produktion av fjärrvärme och elkraft som komplement till solvärme och solel under vintern. Använd en del av producerad elkraft till gods- och persontransporter.

Min slutsats är att användning av biobränsle kan vara bra för klimatet om det bygger på ett hållbart utnyttjande av fondresursen biomassa.

Högre uttag än tillväxten är dåligt. Inblandning av biodrivmedel i fossil bensin och diesel kan verka intressant, men är dåligt om det fördröjer utfasningen av förbränningsmotorer för gods- och persontransporter.

Jan-Erik Mattsson

docent i bioenergi, numera pensionär