Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”Turismen drar i dag in mer pengar till statskassan än vad hela skogsindustrin gör, men ingen vill turista på ett kalhygge!” Bild: Fredrik Sandberg/TT
”Turismen drar i dag in mer pengar till statskassan än vad hela skogsindustrin gör, men ingen vill turista på ett kalhygge!” Bild: Fredrik Sandberg/TT

Bryt med skogsindustrin – det vinner alla på

Tyvärr går både Centerpartiet och LRF i skogsindustrins ledband, trots att det påfallande ofta motverkar de enskilda skogsägarnas intressen. Det skriver Anders Wirdheim i en replik.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

”Vi ska vara rädda om det svenska skogsbruket och motverka de krafter som vill begränsa det på olika sätt.” Det skriver Christofer Bergenblock och Helene Andersson från Centerpartiet i HP den 27 juni, och hävdar att vi ”ska ha en stark tilltro till den enskilda skogsägaren och dennes förmåga att bedöma vad som är bäst för utvecklingen”.

Ja, det hade varit önskvärt om det vore så väl. Men verkligheten är en annan. Först och främst så styrs hela den svenska skogsnäringen med järnhand av den svenska skogsindustrin. Tyvärr går både Centerpartiet och LRF i skogsindustrins ledband, trots att det påfallande ofta motverkar de enskilda skogsägarnas intressen.

Dessutom visar Skogsstyrelsens statistik att miljöhänsynen i dag är i genomsnitt klart sämre på enskilda skogsägares marker än på de stora bolagens. Detta beror framför allt på att det är entreprenörer som sköter avverkningarna på de enskildas marker, och även entreprenörerna är hårt pressade av skogsindustrin. De har inte råd att ta den hänsyn som lagstiftning och miljöcertifiering kräver.

Anledningen är att den svenska skogsindustrin i dag betalar sämre än i något annat land inom EU. Prispressen från industrin är mycket hård, och som en följd av det gör industrin stora vinster. Under förra året var de stora skogsindustriernas sammanlagda vinst 25 miljarder. Samtidigt har de enskilda skogsägarnas inkomster från skogen stadigt minskat – de senaste 20 åren med cirka 20 procent.

Skogsägarnas egna organisationer är inte mycket bättre än de stora bolagen. Ett exempel är Södra Skogsägarna. För björkmassaved betalar de cirka 330 kronor (per kubikmeter) till sina egna medlemmar, men den svenska produktionen räcker inte för att fylla industrins behov. Därför köper Södra samma sorts ved även från Estland, och då betalar man nästa tre gånger mer. Detta visar att det finns resurser att betala betydligt bättre än vad man gör i dag. Frågan är varför det inte sker?

Bergenblock och Andersson hävdar också att dagens skogsbruk är bra för klimatet. Det stämmer inte eftersom det allra mesta av förädlingen resulterar i kortlivade produkter som pappersmassa (och därmed snabba utsläpp av växthusgaser). Vidare vill man se en ökad produktion av biodrivmedel. Men om vi ersätter oljebaserade produkter med biodrivmedel, ökar utsläppen av växthusgaser i både kort och medellångt perspektiv. Sett till den effekt man får ut, genererar en liter biodrivmedel större utsläpp än motsvarande mängd diesel.

Bergenblock och Andersson avslutar med att den växande skogen binder mest koldioxid. Ja, så är det, men varför då kalavverka? Det leder till stora utsläpp samtidigt som följderna för markens mykorrhiza-svampar och annat liv blir förödande. Vore det inte mycket bättre att lägga om det svenska skogsbruket till ett kontinuitetsbruk, det vill säga att undvika kalhyggen? Då kan skogen behålla sina värden när det gäller rekreation, bär och svamp, biologisk mångfald och turism. Turismen drar i dag in mer pengar till statskassan än vad hela skogsindustrin gör, men ingen vill turista på ett kalhygge!

Mitt råd till Centerpartiet och LRF är därför: Bryt med skogsindustrin och vidga vyerna när det gäller den svenska skogen. Det skulle alla vinna på, och vi kan få tillbaka en levande landsbygd.

Anders Wirdheim (MP)

Svar på ”Den halländska skogen driver omställningen” av Christofer Bergenblock (C) och Helene Andersson (C).