Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
"Trots att stadsnäten skulle kunna bidra ytterligare i arbetet med att nå de nationella bredbandsmålen även utanför deras hemkommuner så sätter dagens regelverk käppar i hjulet för sådan utbyggnad." Bild: Jari Välitalo

Bredbandsnäten mer angelägna än någonsin

Rådande pandemi ökar takten på länets digitalisering – men fortfarande saknar 4 av 10 hushåll på landsbygden bredband. Det skriver Mikael Ek, vd för Svenska Stadsnätsföreningen.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Sveriges digitaliseringsomställning har gått på högvarv under de senaste veckorna. Nedstängda arbetsplatser och gymnasieskolor gör att vårt beroende av en snabb och robust bredbandsuppkoppling aldrig varit större än nu. Och trots att den krissituation som Sverige just nu befinner sig i är tillfällig så är digitaliseringen här för att stanna.

Just därför är det oroväckande att färska siffror från Post- och telestyrelsen visar att takten i bredbandsutbyggnaden bromsar in och nästan halverats under den senaste femårsperioden.

Värst är situationen på landsbygden. I slutet av förra året saknade 4 av 10 hushåll på landsbygden i Halland tillgång till fiberbredband. Det innebär att tusentals hushåll och företag i länet inte kan nyttja digitaliseringens möjligheter på lika villkor.

Möjligheten att ta del av medier i digital form, ha myndighetskontakter eller för den delen sköta sitt skolarbete får inte skilja sig åt beroende på var i länet man befinner sig.

Knäckfrågan för att lösa den kvarstående utbyggnaden stavas pengar. Nyligen stod det dock klart att i stället för mer offentliga stödmedel till bredbandsutbyggnad så ser det ut att bli mindre.

Det gör att politiken tillsammans med oss branschaktörer skyndsamt måste leta nya vägar för att lösa utmaningarna med den återstående bredbandsutbyggnaden utan att för den delen sänka kraven på bredbandsnätens kapacitet. Tvärtom, det måste till mer utbyggnad för att möta utvecklingen.

De kommunala stadsnäten har hittills stått för merparten av utbyggnaden av fiberbredband i Sverige och i dag finns det kommunala bredbandsaktörer i cirka 200 av landets 290 kommuner.

Trots att stadsnäten skulle kunna bidra ytterligare i arbetet med att nå de nationella bredbandsmålen även utanför deras hemkommuner så sätter dagens regelverk käppar i hjulet för sådan utbyggnad.

Stadsnätsföreningens medlemmar uppger i en undersökning att de skulle kunna ansluta 72 000 hushåll och företag, utan tillskott från offentliga stödmedel, om de undantas från den så kallade lokaliseringsprincipen så att de även kan bygga ut bredband i närliggande kommuner. Att ändra de lagar som i dag hämmar utbyggnaden är ett tydligt exempel på en åtgärd som samtliga politiska partier kan medverka till utan att belasta det offentligas ekonomi.

Rådande pandemiläge har satt Halland och resten av Sverige i gungning. Sannolikt är det så att en av de lärdomar vi kommer dra när den här krisen är över är sprängkraften i framväxten av det nya digitala samhället.

Vi har på bara några veckor blivit varse att det är möjligt att bedriva både näringsverksamhet, utbildning och samhällskontakter med hjälp av digitala verktyg. Men för många kommer lärdomen i stället att handla om hur påtagligt det digitala utanförskapet är för alla som saknar en tillräcklig bredbandsuppkoppling.

Just därför är det mer angeläget än någonsin att möjliggöra för de kommunala bredbandsnäten att fortsätta bredbandsutbyggnaden och att regeringen ger oss förutsättningarna för det.

Mikael Ek

vd Svenska Stadsnätsföreningen