Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
"Det är knappast så att företagen slutar använda transportbilar för att det finns en ny skatt." Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Beskattning med bonus-malus är symbolpolitik

I stället för bonus-malus borde politiken sikta på att skapa långsiktigt stabilt bättre villkor för de som satsar på minskade utsläpp. Det skriver Sven-Olof Gudmundsson på Sannarps Bensin & Butik AB.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Miljö är viktigt och miljöpolitiken borde därför ha positiv effekt på miljön som mål. Tyvärr är det inte alltid så. En stor del av miljöpolitiken handlar i stället om symbolpolitik, inte minst på trafikområdet.

Ett exempel på symbolpolitik är den så kallade bonus-malus-beskattningen av fordon. Tanken i teorin är att fordon med låga eller nollutsläpp får ett bidrag (bonus), medan fordon med utsläpp över en viss nivå straffas med en extra fordonsskatt (malus). Låter klokt men i praktiken är dock bonus-malus inte så smart.

För det första är det ett styrmedel på alla andra. Bränsleskatterna styr redan mot lägre utsläpp.

För det andra så är det inte användning av fordon som beskattas utan ägande.

För det tredje så tar bonus-malus inte hänsyn till fordons transportnytta utan ser bara till utsläpp, skattebelastningen på lätta lastbilar och bussar blir högre med bonus-malus trots att de i regel innebär effektivare transporter än personbilar.

Vid årsskiftet infördes dessutom ett nytt sätt att testa fordons bränsleförbrukning och utsläpp, så kallat WLTP. Det nya systemet är mer rättvisande och kommer att bidra till att fordon framöver kommer att bli snålare och renare.

Det påverkar dock inte utsläppen på befintliga fordon, det är bara på papperet som de får högre förbrukning. Trots det låter regeringen de nya WLTP-systemet leda till kraftigt höjd fordonsskatt, i stället för att justera skatten efter de nya mätmetoderna såsom i Finland.

Låt mig ta två exempel på hur skatten påverkar vanliga företagsbilar: För en Fiat Ducato höjdes fordonsskatten vid årsskiftet från 5 911 kronor per år till 22 342 och för en Mercedes Sprinter från 4 987 kronor till 20 173 kronor.

Det är knappast så att företagen slutar använda transportbilar för att det finns en ny skatt. Snarare är det så att befintliga äldre transportbilar kommer att fortsätta rulla vidare i stället för att bytas ut mot nyare och renare bilar. Bonus-malus ger inte heller några fördelar att byta till bränslen med lägre utsläpp.

Det är tydligt att syftet med bonus-malus är ökade skatteintäkter. Enligt en tidigare prognos från regeringen blir skatteintäkterna på grund av bonus-malus 0,6 miljarder kronor högre i år på grund av bonus-malus. Sannolikt innebär WLTP att skatteintäkterna blir väsentligt högre.

Men på sikt blir vi alla förlorare på att vi kör med äldre bilar, både miljö, trafiksäkerhet och ekonomi. Bonus-malus skapar osäkerhet hos de som ska köpa nya fordon. I stället för bonus-malus borde politiken sikta på att skapa långsiktigt stabilt bättre villkor för de som satsar på minskade utsläpp.

På sikt kommer vi att ha en närmast utsläppsfri fordonsflotta. Om inte politiken tydligt signalerar att detta är något som också ska minska beskattningen kommer denna utveckling att gå långsammare.

Sven-Olof Gudmundsson

Sannarps Bensin & Butik AB