Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
"Fram till nu har det mest varit avlägsna forskare som larmat genom media om krisen på ett sätt vi inte riktigt förstått, och därmed inte känt oss direkt hotade av." Bild: Fredrik Sandberg/TT

Bemöt ohälsosam planetvård med folkbildning

Tänk om vi fått frågor om hur vi kan vårda miljön på samma sätt som vi får om våra tänder? Den frågan ställer sig miljödebattören Palle Nielsen.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Om människan överlag vore ond nog att döda sin egen avkomma, då har vi ett enkelt svar på varför klimatkrisen bemöts med en skrämmande passivitet. Men lyckligtvis är sanningen den att vi älskar våra barn, men då är frågan: Vad håller vi på med? Är vi helt från vettet som förstör klimatet, utrotar arter och fyller hav, land och luft med gifter och avfall?

I stort sett alla miljöproblem har en koppling till människans brist på förmåga att samspela med naturen. Vi sitter fast i destruktiva mönster med överkonsumtion och fossilberoende. Trots forskarnas varningar bränner vi fossil energi och konsumerar som aldrig förr. Kanske för att vi inte riktigt förstår vad det är vetenskapen varnar oss för? Är det kunskap som saknas? Då är folkbildning svaret.

SVT har påbörjat det genom sin satsning ”Rapport från 2050”. På ett lättsamt sätt går de igenom hur samhället kan se ut om 30 år. Jag hoppas att många tittar på det, för vi behöver vänja oss vid tanken på ett att ett nytt klimatsmart samhälle måste växa fram.

Folktandvården har funnits i Sverige i över 80 år, från att förr med fasa gå till smeden för att dra ut tänder, till dagens förebyggande och omhändertagande tandvård. Vi får frågor om våra matvanor, hur vi sköter våra tänder och vilka mediciner vi tar. Varje återbesök blir en påminnelse om att vårda våra tänder och hälsa.

Tänk om vi fått frågor om hur vi kan vårda miljön på samma sätt som vi får om våra tänder? Om våra utsläpp hamnat i munnen hade hälsomedvetna tandhygienister slagit larm direkt. Vad vi behöver är vardagsnära information vi kan relatera till.

Fram till nu har det mest varit avlägsna forskare som larmat genom media om krisen på ett sätt vi inte riktigt förstått, och därmed inte känt oss direkt hotade av. Det är synd, för medan vi fortsätter våra liv som vanligt förlorar vi ännu mer av den lilla tid vi har på oss att bromsa krisen.

Svensk tandvård har lyckats få alla samhällsklasser intresserade av tandhälsa och vikten av att sköta sin munhygien. Trots att problemen, precis som med klimatkrisen, ofta först visar sig efter många års vanvård har enveten folkbildning lett till beteendeförändring. För 70 år sen var det vanligt att 20-åringar fick dra ut alla sina tänder, i dag har de flesta 12-åringar inte ens haft ett hål. Det ger hopp för framtiden. Vi kan faktiskt ta till oss information och ändra beteende.

Med samma beslutsamhet som Folktandvården en gång angrep folkets dåliga tänder måste vi själva och myndigheterna bemöta ohälsosam planetvård med folkbildning. För krisen vi står inför måste bemötas på ett sätt som speglar krisens allvar. Annars slutar det med en havererad välfärd där framtidens 20-åringar får gå till smeden när tänderna värker.

Palle Nielsen

miljödebattör, Knäred