Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
"Hyresrätter beskattas löpande genom att bolaget som äger dem betalar bolagsskatt. Skulle bolaget sälja fastigheten med vinst beskattas förstås även det." Bild: Johan Nilsson/TT

Behovet av en skattereform är stort

Vi bör ha en fastighetsskatt utan tak, som snarare är progressiv än regressiv. Det skriver Andreas Bergström från tankesmedjan Fores som lag fram en ny rapport om en rättvis fastighetsskatt.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Efter många kampanjer och debatter ersattes den gamla fastighetsskatten 2008 av en fastighetsavgift med ett tak vid ett relativt lågt belopp. Det innebär att de som bor i högt värderade hus betalar en mindre andel av värdet i skatt än de som bor i lågt värderade hus.

Fores nya rapport "Rättvis och effektiv fastighetsskatt” studerar dessa fördelningseffekter och ger råd om hur en ny skatt skulle kunna se ut. För när läget börjar stabilisera sig efter coronakrisen måste Sveriges ekonomi få hjälp att återhämta sig på ett sätt som inte skadar ekonomin ytterligare. En fastighetsskatt kan bidra till detta.

Hyresrätter beskattas löpande genom att bolaget som äger dem betalar bolagsskatt. Skulle bolaget sälja fastigheten med vinst beskattas förstås även det.

Genom att egna bostäder betalade en årlig fastighetsskatt ihop med möjligheten att göra avdrag för räntorna på bostadslån, var beskattningen före 2008 någorlunda lika på hyresrätter och egna bostäder. Efter reformen är eget ägande betydligt lägre beskattat. Det innebär att staten gynnar en viss boendeform, till på köpet den där de boende oftare tjänar mer och är mer förmögna.

Den stora nackdelen med skatten före 2008 var att låginkomsttagare kunde få svårt att betala skatten om fastigheten gick upp i värde. Andra länder visar att detta inte behöver vara fallet, genom att ge möjlighet till uppskov eller genom att basera skatten på inköpspriset.

Fores nya studie analyserar reformen 2008 på en rad olika sätt. Slutsatsen blir att oavsett om man tittar på inkomst, utbildning eller förmögenhet blir slutsatsen att de som hade det bättre gynnas mest av den nya fastighetsskatten, framförallt de i toppskiktet.

Skillnaden är också slående när man jämför mellan län. De tydliga vinnarna på reformen var de boende i Stockholms län. Här har den genomsnittliga bostadsägaren fått skatten sänkt med 2 164 kronor per år efter skattereformen 2008, vilket innebär att ett hushåll på två vuxna sparade över 4 300 kronor på reformen.

Detta att jämföra med Hallands län med en genomsnittlig sänkning på 590 kronor per år. Ett hushåll i Halmstad på två vuxna har fått råd med en extra enkelnatt på Scandic Hallandia. Skattesänkningen för hushållet i Stockholm räcker till en weekend på spa med dubbel trerättersmiddag och helkroppsbehandling.

Vi bör ha en fastighetsskatt utan tak, som snarare är progressiv än regressiv. En sådan ger möjlighet att sänka mer skadliga skatter, som exempelvis inkomstskatt, och ger likformighet med hyresrätter som i dag beskattas hårdare. Vi bör välja en annan lösning än tidigare för att underlätta för dem som får svårt att betala skatten när fastighetsvärden stiger. En förändring behöver vara successiv, eftersom många har fattat beslut om bostadsköp baserat på dagens låga avgift.

Just nu hanterar regeringen de akuta effekterna av coronapandemin. Efter det kommer behovet av en skattereform snarare vara större än tidigare, och en effektiv och rättvis fastighetsskatt bör vara en del i det arbetet.

Andreas Bergström

vice vd för tankesmedjan Fores