Debatt 23/3. Jobben förändras i allt snabbare takt. Robotar sköter inte längre bara industriernas produktionslinjer, utan de skriver nyhets- artiklar, ger finansiell rådgivning och sköter handläggning av försörjningsstöd bland mycket annat. Förändringarna som den ökade digitaliseringen medför, innebär allt större krav på kunskapsutveckling genom hela arbetslivet. Utbildningsutbudet för yrkesverksamma på högskolan behöver vara mer flexibelt och tillgängligt.
Hur möter då lärosäten i Sverige det växande behovet av utbildning i arbetslivet? Färska siffror som Unionen beställt från Statistiska centralbyrån visar att antalet studenter över 40 år och antalet studenter registrerade enbart på fristående kurs minskat med hela 16 respektive 26 procent sedan läsåret 09/10. Även antalet studenter som enbart läser på distans har minskat med 16 procent sedan läsåret 10/11.
På Högskolan i Halmstad har antalet studenter över 40 år och antalet studenter registrerade enbart på fristående kurs minskat med hela 24 respektive 43 procent mellan läsåret 09/10 och 15/16.
Det är allvarligt att universitet och högskolor inte möter yrkesverksammas behov av utbildning. En stor del av ansvaret faller på staten, som valt att prioritera programutbildningarna och gjort det mindre lönsamt att utbilda yrkesverksamma. Det nuvarande resurstilldelningssystemet som har funnits i över 25 år är inte anpassat till behoven i dagens och framtidens arbetsliv. Regeringen och den pågående statliga utredningen som ser över styr- och resurstilldelningen till universitet och högskolor har nu en unik möjlighet att forma den högre utbildningen under överskådlig framtid.
Det är framförallt tre områden som behöver stärkas för att modernisera utbildningssystemet.
• Högskolan behöver få ett tydligt uppdrag att tillhandahålla utbildning som är relevant och tillgänglig för yrkesverksamma och det måste bli mer lönsamt att erbjuda kurser på distans, deltid och kvällstid.
• Uppdraget att samverka med arbetslivet inom högskolans utbildningar behöver tydliggöras och det måste löna sig mer att samverka med arbetslivet.
• Universitet och högskolor behöver få resurser för att utföra validering av yrkeskompetens, så att utbildningstiden förkortas.
Näringslivets konkurrenskraft är helt beroende av att de som redan jobbar kan följa med i utvecklingen och möta de förändrade kompetenskrav som digitaliseringen och automatiseringen medför. Det årliga tillskottet av nyutbildade är helt enkelt otillräckligt.
De länder som skapar fungerande system för yrkesverksammas återkommande utbildning och omställning har också störst möjligheter att möta och dra nytta av digitaliseringen. Sverige kan vara ett sådant land men då måste vi modernisera utbildningssystemet.
Marie Louise Arendt, regionchef
Unionen, region Sydväst
Debatt