Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”Det behövs fler hjärtstartare i bostadsområden och fler bör investera i hjärtstartare. Alla hjärtstartare ska synas väl och registreras på hjartstartarregistret.se.” Bild: Martina Holmberg / TT
”Det behövs fler hjärtstartare i bostadsområden och fler bör investera i hjärtstartare. Alla hjärtstartare ska synas väl och registreras på hjartstartarregistret.se.” Bild: Martina Holmberg / TT

Alltför många dör av plötsligt hjärtstopp

Varje år dör cirka 5 400 personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Nu behövs både politiska initiativ för att göra det som krävs för att rädda fler liv. Det skriver företrädare från bland annat Hjärt-Lungfonden.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

De flesta som drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus dör. Endast 23 av 218 drabbade i Halland överlevde 2020, trots hjärt-lungräddning. För att rädda fler liv måste landets regionpolitiker och Sveriges kommuner och regioner agera för att korta ner ambulansernas utryckningstider.

Plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtat av olika orsaker stannar och därmed orsakar syrebrist. Hälften av dem som drabbas är till synes friska människor utan tidigare symptom. Majoriteten är medelålders och äldre, men även unga, vältränade drabbas. Utanför sjukhus drabbas varje år ungefär 6 000 personer i Sverige av hjärtstopp där hjärt-lungräddning påbörjas. Endast 600 överlever.

Varje minut utan livräddande insatser minskar chansen att överleva. Därför är det allvarligt att ambulansernas utryckningstid vid plötsligt hjärtstopp har fördubblats, från fem till tio minuter på riksnivå sedan 1990-talet. Forskning visar att 3–4 minuter kortare utryckningstid kan rädda ytterligare 200–300 liv varje år.

Hjärt-lungräddning i väntan på ambulans ger den drabbade mer än dubbelt så stor chans att överleva. Om en hjärtstartare används inom 3-5 minuter är överlevnadschansen upp till 70 procent. Därför måste vittnen på plats snabbt ringa 112, utföra hjärt-lungräddning och hämta hjärtstartare.

De flesta hjärtstopp sker hemma, men få hjärtstartare finns där människor bor. Många känner inte heller till var de finns. En ny Sifo-undersökning på uppdrag av Hjärt-Lungfonden visar att mindre än en tredjedel av svenskarna vet var närmaste hjärtstartare finns där de bor.

Åren efter år 2000 fördubblades antalet överlevande i plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Bakom trenden låg privatpersoners agerande samt räddningstjänst och polis utrustade med hjärtstartare. De senaste tio åren har överlevnaden inte förbättrats alls.

För att rädda fler liv krävs:

• Kortare responstid. Landets regionpolitiker och SKR måste agera på de ökande utryckningstiderna. Det kräver offensiva regionala mål för responstiderna som rapporteras och följs upp, liksom larmcentralernas hantering av 112-samtal om misstänkta hjärtstopp. Detsamma gäller ambulansernas tillgänglighet, som varierar stort mellan regioner.

• Fler och synliga hjärtstartare. Det behövs fler hjärtstartare i bostadsområden och fler bör investera i hjärtstartare. Alla hjärtstartare ska synas väl och registreras på hjartstartarregistret.se.

• Fler utbildade i hjärt-lungräddning. Att kunna känna igen ett hjärtstopp, larma och starta hjärtlungräddning är en färdighet majoriteten av ett samhälle bör ha, vilket stöds av läroplanen för grundskolan.

Varje år dör cirka 5 400 personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige, trots hjärt-lungräddning. Nu behövs både politiska och privata initiativ för att göra det som krävs för att rädda fler liv i Halland!

Kristina Sparreljung

generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

John Pernow

ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd

Therese Djärv

professor och överläkare i akutsjukvård, Karolinska Institutet