Vår säkerhet är frågan på allas agenda. Precis som vi behöver försvara våra gränser behöver vi investera långsiktigt för att stödja alla som drabbas av kriget och hantera de globala kriser som nu drabbar världen med kraft.
Regeringen underminerar Sveriges förtroende och ignorerar forskning och mångåriga erfarenheter när de nu gör de största nedskärningarna i biståndet någonsin.
Sveriges kommuner kämpar med finansieringen av flyktingmottagandet. Men det får inte bli en dragkamp där de svagaste grupperna ställs mot varandra. I april fattade den socialdemokratiska regeringen beslut om att stoppa utbetalningarna i biståndet för att använda pengarna för mottagande av flyktingar från Ukraina i Sverige.
Begränsningarna på 9,2 miljarder motsvarar 20 procent av hela biståndsmyndigheten Sidas budget och slår så hårt som 50 procent för enskilda anslag. Det är den största enskilda minskningen någonsin. Hårdast drabbas några av de områden som länge varit svenska prioriterade områden, som fattigdomsminskning, klimatanpassning och biologisk mångfald.
Det finns en direkt koppling mellan den humanitära katastrofen i Ukraina och de människor som lever i fattigdom. De mest utsatta drabbas hårdast i en krissituation, inte bara i närheten av katastrofen, utan över hela världen. Många länder kämpar redan med klimatförändringarna och sviterna av covid-19-pandemin.
Till följd av skenande bränsle- och matpriser förvärras nu situationen. Enligt Världsbanken hade det globala priset på majs och vete ökat med 55 respektive 60 procent i början av maj 2022, jämfört med januari 2021. Världsbanken uppskattar att det för varje procentenhet av ökade livsmedelskostnader innebär 10 miljoner fler människor i fattigdom. Nya uppskattningar från hjälporganisationen Oxfam visar att över en kvarts miljard fler människor kan drivas in i extrem fattigdom 2022.
De investeringar som Sverige gör i hållbar utveckling kan inte pausas och tas upp vid ett senare tillfälle. Läget är akut. Det är regeringen väl medveten om, som tagit del av de senaste IPCC-rapporterna och snart står värd för högnivåmötet Stockholm+50 för att högtidlighålla 50-årsjubileet av FN:s första miljökonferens. Beräkningar visar att regeringen trots denna vetskap nu minskar stödet till klimatrelaterat bistånd med två miljarder kronor.
Om regeringen menar allvar med klimatfrågan och vår globala säkerhet behöver den ges samma prioritet som Nato-frågan. Vi vet att det svenska biståndet fungerar.
Sverige har framgångsrikt investerat i lokala lösningar som ökar motståndskraften vid kriser likt de vi nu ser. Det är ett arbete som räddar liv, som vi behöver skala upp nu. Inte pausa.
Henrik Brundin
verksamhetschef SwedBio
Line Gordon
föreståndare Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet
Anna Tibblin
generalsekreterare We Effect och Vi-skogen