Åkermarken är en ändlig resurs som inte får missbrukas. I förslaget till ny översiktsplan är en oroande stor areal åkermark utpekad för byggnation. Det är både långsiktigt ohållbart och fel att peka ut mark för nya bostäder och verksamheter på bördig åkermark när alternativ finns inom kommunen.
Sveriges riksdag antog 2017 en nationell livsmedelsstrategi som tydligt pekar ut att livsmedelsproduktionen såväl som självförsörjningsgraden skall öka. Detta uppnår vi inte genom att ta stora arealer åkermark ur produktion för all framtid.
Jordbruk är enligt Miljöbalken 3 kap 4§ av ”nationell betydelse” och den konkreta lydelsen i lagen är tydlig; ”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk”.
Av Sveriges totala areal åkermark på ca 2,6 miljoner hektar består endast ca 10% av mark som är bördighetsklassad 7 eller högre (klass 10 är högst). Enligt Jordbruksverket är mark med bördighetsklass 6 eller bättre att betrakta som mycket värdefull. Merparten av åkermarken i Halmstad kommun ligger i bördighetsklass 6-8, det vill säga mark med mycket hög bördighet ur ett nationellt perspektiv.
Den globala befolkningen ökar dramatiskt och andelen odlingsbar mark per person har de senaste 50 åren minskat från 0,41 ha till 0,22 ha och beräknas år 2050 inte vara mer än 0,14 ha. I Sverige har vi idag en areal på ca 0,26 ha/person och en självförsörjningsgrad på under 50%. Det innebär att vi gör anspråk på mark utanför landets gränser, för att odla mat till Sveriges befolkning, trots att vi redan har mer odlingsmark i Sverige än genomsnittet i världen. Att värna åkermark är med andra ord i allra högsta grad även en global rättvisefråga.
I förslaget till Framtidsplan 2050 är cirka 650 hektar jordbruksmark utpekat för byggnation varav den större delen är högproduktiv åkermark inom klass 7-8. Vi ser helst att åkermarken fredas helt från byggnation men realistiskt bör vara att minimera den åkermark som pekas ut och i första hand peka ut mark som är mindre odlingsvärd.
Med det liggande förslaget till Framtidsplan 2050 riskerar vi att detaljplaner på utpekad åkermarks kommer att bli överklagade och stoppade med hänvisning till Miljöbalken. Vi riskerar, vad man än tycker om åkermarken, med andra ord att få en översiktsplan som inte kommer att fungera i praktiken, ett ”luftslott” som bromsar utvecklingen av både bostäder och näringsliv.
Vi anser därför att det behövs ett omtag där målsättningen bör vara att enbart peka ut mark som inte riskerar att stoppas av Mark- och miljööverdomstolen med hänvisning till Miljöbalken. Ett omtag som värnar om vår livsmedelsförsörjning. Inom kommunens gränser finns många realistiska områden för en utökad byggnation utan att ta värdefull åkermark i anspråk men det krävs mod och nytänkande för en hållbar Framtidsplan.
Centerpartiets arbetsgrupp för Översiktsplanen
Morgan Karlsson, Gunnel Bengtsson, Pierre Håkansson, Marie-Helene Bergstrand
Staffan Svensson, Jenny Axelsson, Yngve Kihlberg