”Ökad inblandning av biodrivmedel är en huvudstrategi inom klimatpolitiken.”
”Ökad inblandning av biodrivmedel är en huvudstrategi inom klimatpolitiken.” Bild: Malin Hoelstad/SvD/TT

Är biobränslen en långsiktig lösning?

Nu används mark över hela världen till att producera biodrivmedel som odlas på marker som väl skulle behövas för matproduktion. Det skriver Nils Werner från Klimataktion.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

Biobränslen och biodrivmedel framställs av flera substanser, allt ifrån förgasning av matavfall, slaktavfall , jordbruksavfall och gödsel till i dominerande utsträckning av skogsprodukter eller åkergrödor. Alla dessa processer kräver energi och nettoutfallet kan variera.

Efterfrågan av biodrivmedel från kraftvärmeverk och drivmedelsindustrin är i brant stigande och har blivit en bärande del av klimatpolitiken i de flesta länder. Tyska, holländska och svenska kraftvärmeverk lutar sig mot import av skogsprodukter från hela jorden. Stockholm Exergi importerar från Brasilien. Förbränning av pellets ger per kWh mer klimatgaser än till exempel stenkol.

Det finns fler frågetecken: skogsmarken binder också kol i stor utsträckning. Den läcker koldioxid i decennier efter totalavverkning då marken i gammelskog håller stora mängder kol. Dessutom minskar man med storskaliga metoder viktiga platser för biologisk mångfald.

ANNONS

Ökad inblandning av biodrivmedel är en huvudstrategi inom klimatpolitiken. Nya lastbåtar, lastbilar, flygplan förväntas drivas med biobränsle parallellt med elektrifiering. Även lagfäst ökad inblandning i personbilsbränsle. Konkurrensen kring biobränsle ökar. Detta löser inte utan kan möjligen förvärra klimatproblemen. Därför bör de prioriteras till lastfordon, entreprenadmaskiner och jordbruksmaskiner, där eldrift ännu ter sig avlägsen.

Nu används mark över hela världen till att producera biodrivmedel som odlas på marker som väl skulle behövas för matproduktion. Förluster av matjord genom erosion, översvämningar, salinisering, utmagring och destruktiva odlingsmetoder är ett stort problem. Infrastruktur, bebyggelse tar också stora ytor i anspråk. Detta hotar matförsörjningen globalt med svält och migration i släptåg.

Biobränsle är hållbart i begränsad utsträckning därutöver kan det öka kolutsläpp och minskar odlingsjordens fruktbarhet och omfattning. På kort sikt och i liten skala kan de ersätta fossila bränslen på längre sikt kan de i stället förvärra situationen.

Redan nu krävs klok prioritering om vilka som skall kunna använda dessa produkter. Redan nu måste de kraftiga subventionerna till biobränsle minskas eftersom de möjligen i stor skala kan göra mer skada än nytta.

I framtiden måste vi lösa problemen med elektrifiering genom kraftigt ökning av vind- och solenergi med vattenkraft och vätgas som buffertar som jämnar ut energiflödena. Det innebär att vi skyndsamt måste satsa effektivare distributionsnät, smarta system för lokal energistyrning ,och en stenhård prioritering kring hur biodrivmedel ska få utnyttjas.

ANNONS

Allt detta måste noggrant utredas innan satsningen på biodrivmedel och kraftvärme blir för omfattande, och åsamkar skogen som långvarig kolsänka och som rum för biodiversitet stor och oåterkallelig skada.

Nils Werner

Klimataktion

ANNONS