Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”I dag är utvecklingen av it-baserade tjänster en förutsättning för svensk konkurrenskraft och bidrar till minskad resursanvändning och hållbarare produktion och tjänsteutveckling.” Bild: Henrik Montgomery/TT
”I dag är utvecklingen av it-baserade tjänster en förutsättning för svensk konkurrenskraft och bidrar till minskad resursanvändning och hållbarare produktion och tjänsteutveckling.” Bild: Henrik Montgomery/TT

Ännu fler måste jobba med it och teknik

Antalet it- och teknikintensiva yrken har ökat kraftigt under de senaste åren, inte minst i Halland. Det är ännu ett bevis på vilken central roll kunskapsintensiva företag spelar för samhällsutvecklingen. Nu får inte politiken hamna på efterkälken. Det skriver tre företrädare från bransch- och arbetsgivar­organisationer.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Sverige har blivit en kunskapsintensiv tjänsteekonomi. Digitala tjänster är centrala för produktion, sysselsättning och export. Enligt TechSverige bidrar techbranschen nästan lika mycket till BNP som de traditionella basindustrierna tillsammans.

I centrum av digitaliseringen står de kunskapsintensiva tjänsteföretagen. Frågan är hur de kan göra ännu mer nytta för samhället?

I dag är utvecklingen av it-baserade tjänster en förutsättning för svensk konkurrenskraft och bidrar till minskad resursanvändning och hållbarare produktion och tjänsteutveckling. Dessutom exporterades under 2020 it-tjänster för 140 miljarder kronor och teknikkonsult- och arkitekttjänster för 17 miljarder kronor.

Digitaliseringen påverkar även arbetsmarknaden. Vi har kartlagt de vanligaste yrkena i Sverige mellan 2014 och 2019. Undersökningen visar att antalet anställda inom it- och teknikintensiva yrken ökade med 70 000 till 400 000 personer under perioden.

Yrkeskategorin är den som ökat mest av alla i 14 av landets 21 län, i Halland med över 17 procent till 6 500 personer. Därutöver har många personer liknande arbetsuppgifter inom andra yrken.

Samtidigt är kompetensbristen stor. Bara inom techsektorn behövs ytterligare 70 000 kvalificerade personer till 2024. Kompetensbristen är ett av de största hindren för tillväxt för it- och teknikintensiva företag och i förlängningen hela näringslivet. Därför föreslår vi fem åtgärder:

• Inför ett kompetensavdrag: Arbetsgivare som satsar på kompetensutveckling bör kunna kvitta kostnaderna mot skatt och arbetsgivaravgifter.

• Prioritera digital kompetens i skolan: Digitaliseringen måste genomsyra kunskapsinnehållet i skolan och lärarnas digitala kompetens måste höjas.

• Sänkta marginalskatter: Sänkta marginalskatter gör det mer lönsamt att arbeta och lättare för företag att locka kompetens. Det skapar jobb i kunskapsintensiva företag vilket även påverkar andra sektorer positivt.

• Värna systemet för arbetskraftsinvandring: I stället för att införa lönekrav och arbetsmarknadsprövning, vilket försvårar rekryteringen av nödvändig it- och teknikkompetens, bör arbetsgivare och arbetstagare tillsammans avgöra vilken lön som är rätt.

• Utbilda fler ingenjörer: Bara varannan student som börjar en ingenjörsutbildning tar examen. Utbildningarna motsvarar varken studenternas förväntningar eller näringslivets behov. De måste bli mer flexibla och styras mot att fler tar examen.

Tjänsteföretag inom it och teknik spelar en avgörande roll i samhällets strukturomvandling. För att säkra svensk konkurrenskraft, öka välståndet och klara klimatomställningen måste dessa företag ges rätt förutsättningar att skapa ännu mer värde.

Ann Öberg

vd Almega

Åsa Zetterberg

förbundsdirektör TechSverige

Magnus Höij

förbundsdirektör Innovationsföretagen