Det gick inte att ta miste på doften från det framdukade bordet med de orangefärgade och röda läckerheterna. Konsumentpanelen bänkade sig för att provsmaka svenska, turkiska, spanska, egyptiska samt kinesiska kräftor.
I år bjöds det dock inte på några odlade kräftor från Kina. Detta eftersom Världsnaturfonden, WWF, i vårens nya fiskguide gav dem rött ljus. Det vill säga att vi konsumenter ska avstå från köp. Anledningen uppges vara att informationen är bristfällig, inte minst om varifrån fodret kommer.
Fakta: Testet och det nya coronaviruset
För att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer gjorde vi så här när vi genomförde testet:
Panelen var reducerad till åtta personer. Varje deltagare släpptes in en och en i huset. Alla fick möjlighet att tvätta händerna före testet. Panelmedlemmarna slussades sedan, fortfarande en och en, in i testrummet. Där placerades de i olika bänkrader, med minst en och en halv meter mellan varje plats. Alla satt kvar på sina platser under hela testet förutom när de med bibehållet avstånd gick fram till kräftbordet för att göra en visuell bedömning.
När testet var slut gick panelmedlemmarna ut igen, en och en med väl tilltaget mellanrum.
Handsprit och gummihandskar fanns tillgängligt.
Fast det blev ändå en kines i toppen, med Stora vildfångade kräftor från Kina, från Pandalus Seafood. Henrik Jorendal var en av de panelmedlemmar som satte den som allra bäst i testet. ”Mums! En läckerbit. Imponerad, faktiskt”, skrev han i sitt protokoll.
– Jag gillar kräftor, sa han, det var egentligen bara en som jag inte tyckte var så god, sa han.
På delad första plats kom en annan vildfångad kräfta, också den från Pandalus. Extra stora kräftor från Turkiet, som någon i panelen beskrev som ”lyxig”.
(Texten fortsätter längre ner.)
Detta betyder betygen:
5 fyrar=lysande
4 fyrar=utmärkt
3 fyrar=bra
2 fyrar=godkänt
1 fyr=underkänt
Överkryssad fyr=uselt
Pandalus Seafood Stora vildfångade kräftor från Kina
Pandalus Seafood Extra stora kräftor från Turkiet vildfångade
Fisherman Seafood Kräftor från Spanien
Smålandskräftan Färska svenska signalkräftor
Pandalus Seafood Stora kräftor från Turkiet vildfångade
Ullmo Vildfångade kräftor Louisianakräfta
Ullmo Svenska signalkräftor färska pastöriserade
Ullmo Turkiska kräftor färska pastöriserade
Smålandskräftan Frysta svenska signalkräftor
Signalkräftan har tagit över
Också för flodkräftor i svenska vatten råder rött ljus. Den har drabbats av miljöförändringar och framförallt av kräftpest som kom till Sverige för drygt ett sekel sedan och nu sprids via signalkräftan.
Signalkräftan fanns på tre av våra serveringsfat. Dels färska från Ullmo, dels både färska och frysta från Smålandskräftan.
De färska från Smålandskräftan klarade sig bäst med tre fyrar i betyg. Den frysta varianten fick en fyr mindre i betyg, eftersom de flesta i panelen ansåg att de smakade lite överkokt. ”Lite segt kött som blir svampigt”, skrev Fredrik Sätradahl i sitt protokoll. Prisskillnaden mellan färska och frysta är drygt hundra kronor kilot, fast från olika inköpsställen.
Såväl färsk som fryst hade dock samma balans i smaken på spadet, som panelen ljudligt sörplade i sig från skalet.
– Man vill ju åt allt det göttiga spadet och det är så jag har lärt mig att äta kräftor, förklarade Ida Hübinette-Uppström, som ser bedömningen av lagen som en försmak på kommande härlighet.
Fredrik Sätradahl höll med:
– Om du skalar kräftan först pressas spadet ut.
Serverar kräftorna i lagen
Henrik Jorendal hade ett serveringstips för att få mesta möjliga lag med sig till den egna tallriken:
– Vi lägger först upp kräftorna och sedan häller vi på spadet. Jag vill ha dem så blöta som möjligt.
Den kräfta det rådde mest delade meningar om var testets enda spanjor, från Fisherman Seafood. I konsumentpanelen fanns allt från lägsta till högsta betyg och totalbetyget hamnade på en trea.
Fakta: Så gjordes testet
Vi köpte nio sorters kräftor i olika prisklasser i vanliga matbutiker. Tre var kylvara och sex var frysta. Alla utom de färska tinades i kylskåp enligt instruktionen på paketet.
Kräftorna serverades anonymt, numrerade från ett till nio. Halva panelen fick börja med kräftor nummer ett till fyra, andra halvan med nummer fem till nio. Som tillbehör fanns kranvatten samt knäckebröd och Bregott.
Kommentarerna under betygen är hämtade ur panelens protokoll.
Priserna är de vi betalade den 31 juli 2020. Kräftorna kan finnas till andra priser andra dagar och till andra priser i andra affärer.
Konsumentpanelen: Maria Bergerson, Birgitta Franzén, Ida Hübinette-Uppström, Henrik Jorendal, Anders Rockmyr, Johan Stenberg, Fredrik Sätradahl och Lisa Åkerström.
Fakta: Olika kräftarter
Kräftskivan har sitt ursprung i 1900-talets första decennier. Kräftor åts inte i mängd i bondesamhället, men fungerade ibland som fastemat. Kräftfesten är en av de högtider som mest förknippas med svensk identitet.
Källa: Nordiska museet
Fakta: Flodkräfta
(Astacus astacus) är enligt många kräftälskare i särklass godast. Den har minskat kraftigt på grund av pesten.
Fakta: Signalkräfta
(Pacifastacus leniusculus) kommer från Nordamerika och har sedan 60-talet planterats in på många håll i Sverige. Den är motståndskraftig mot kräftpest.
Fakta: Turkisk smalklokräfta
(Astacus leptodactylus) är den art som importeras från Turkiet. Enligt branschfolk är den en riktig delikatess om den produceras rätt.
Fakta: Röd sumpkräfta eller Louisianakräfta
(Procambarus clarkii) är den sort som importeras från Kina. Den finns också i Spanien och USA. Den är snabbväxande och når så kallad jumbostorlek på fyra till sex månader.
