Handla från köttdisken i affären, äta ute och bli bjuden på middag. Som konsument väljer du vad du vill äta, vilket kött och hur mycket och dina beslut har olika stor påverkan på miljö och klimat.
Sett till den genomsnittliga svenska kosthållningen kan 70 procent av växthusgasutsläppen härledas till intaget av animaliska produkter, varav nötköttet står för nästan hälften.
Fakta: Så mycket kött slaktas
Per person äter vi 85,5 kilo slaktvikt per år, det vill säga att ben och annat oätligt ingår i den siffran. Cirka en fjärdedel är nötkött. (Källa: Jordbruksverket 2017)
Enligt självskattning med justeringar rapporterar Livsmedelsverket att den faktiska mängden kött som konsumeras ligger mellan 50 och 55 kilo tillagat kött per person och år (2012). Kvinnor äter mindre än män. En viss del kan förklaras av att män har större proteinbehov än kvinnor.
Siffran ovan hänvisar till allt kött. Tittar vi på rött kött äter medelålders män (45-64 år) mest av alla. I snitt 90 gram per person och dag, vilket motsvarar 33 kilo per år.
Konsumentverket gav SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, uppdraget att beskriva vilket handlingsutrymme konsumenten har att göra mer hållbara val av kött och alternativ till kött, det vill säga växtbaserade köttsubstitut.
– Vi har uppdraget att bevaka konsumenternas möjligheter att agera miljömässigt hållbart och ett sätt är att beställa expertarbeten för att se i detalj på hur dessa möjligheter ser ut, säger Konsumentverkets utredare Johan Jarelin.
Rapporten konstaterar att de mer hållbara valen skulle behöva bli mer tillgängliga. Kravet hamnar på konsumenterna själva att söka upp nödvändig information och alternativa produkter.
Bland det som är enklast i dag är att välja svenskt kött, som är tydligt märkt. Forskarna menar också att de flesta skulle kunna köpa mindre kött eller välja växtbaserade alternativ, handla ekologiskt, välja naturbeteskött eller av klimatskäl välja ett annat köttslag.
– Det är för svårgenomträngligt i dag för konsumenterna. Vissa märkningar är enkla, som svenskt kött, ekologiskt eller svenskt naturbeteskött. Men om man ska välja exempelvis mellan nötkött eller kyckling finns inga sådana miljöparametrar på paketen, konstaterar Johan Jarelin.
Pris hinder för ekologiskt
Det finns också en annan typ av hinder, hos oss själva, som mer handlar om ekonomi och vanor. Kartläggningen visar att de hindren ser olika ut beroende på vad valet består av.
– Exempelvis om man om vill välja ekologiskt är priset ett hinder.
Bland dem som tjänar mindre än 19 000 kronor i månaden anser nästan var tredje person att priset är det viktigaste när man handlar mat, medan bara var tionde anser det bland dem som tjänar 35 000 kronor i månaden.
– Men när det gäller växtbaserade alternativ handlar det mer om en ovana att köpa den typen av produkter, hur det ska tillagas eller kommer att smaka.
Växtbaserade alternativ ingår i undersökningen, eftersom vår köttkonsumtion också handlar om hur mycket vi köper och äter av den varan.
– Därför ville vi också titta på om man vill konsumera mindre kött, vad man väljer man då? I huvudsak har konsulterna tittat på substitut som liknar kött, exempelvis växtbaserad hamburgare, säger Johan Jarelin.
Där är hindret alltså främst vår egen attityd till den typen av livsmedel.
”Valmöjligheter i verkligheten”
För den som är mån om såväl miljö som klimat och plånboken finns i rapporten ett prisexempel, där man jämfört ekologisk nötfärs med sojafärs. Den senare kostar hälften så mycket, uträknat med ett genomsnittspris för samtliga butiker som är med i priskartläggningen.
– Valmöjligheterna finns ju i verkligheten, men i praktiken är det inte så lätt på grund av hindren och för intresserade och engagerade konsumenter som vill göra de här valen handlar mycket om att få de valen tydliggjorda i dagligvaruhandeln.
Konsumentverket har beställt rapporten som ett kunskapsunderlag.
– Så småningom kommer vi att komma fram till några ståndpunkter kring vad vi vill ska hända. Där vi har riktiga muskler är marknadsföringen där vi med lagen i ryggen kan säga hur aktörer borde agera, men annars kan vi inte ställa krav på aktörer, understryker Johan Jarelin.
Han nämner ändå som en nyckel till lösningen att dagligvaruhandeln skulle kunna välja att inte sälja det kött som har störst miljöpåverkan.
– Det krävs ganska mycket av konsumenterna i dag. Om de vill ta sitt ansvar vore det önskvärt att livsmedelshandeln underlättade för dem. Och det är också önskvärt att det ska vara svårt för dem som inte är så engagerade att göra fel val.
Fakta: Hållbara val
Tyngdpunkten i rapporten (Hållbara val av kött – konsumenternas möjligheter att agera hållbart på den svenska köttmarknaden) ligger på miljömässig hållbarhet och den tar upp påverkan på klimat, markanvändning, vattenanvändning, biologisk mångfald och övergödning. Även djurvälfärd och antibiotikaanvändning tas upp. Rapporten tar upp både nationella och globala miljöfrågor kopplade till produktionen och konsumtionen av kött.
