Byaleds vattenverk vid Galgberget är ett av två vattenverk som kan tvingas stänga om gränsvärdena för PFAS sänks.
Byaleds vattenverk vid Galgberget är ett av två vattenverk som kan tvingas stänga om gränsvärdena för PFAS sänks. Bild: HP/arkiv

Utan bra dricksvatten stannar Halmstad

Om gränsvärdet för PFAS i dricksvatten sänks kraftigt kan Halmstad behöva säkerställa kommunens vattenförsörjning på annat håll. Bolmens vatten borde vara lösningen.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS

1962 kom det ut en bok som slog ner som en bomb i USA. Det var ”Silent Spring” (Tyst vår) skriven av marinbiologen Rachel Carson. Boken handlade om användningen av kemiska bekämpningsmedel och hur de kan förstöra naturen och utgöra ett hot mot växter och djur.

Rachel Carson beskriver i boken hur bland annat insektsgiftet DDT lagras i insektsätande djur och hur halterna av miljögifter stiger högre upp i näringskedjan tills att rovdjur får svårt att föröka sig och dör. Trots att boken byggde på en gedigen forskning av Carson kom hennes skrämmande resultat att ifrågasättas, inte minst av företrädare från kemibranschen som ansåg att bokens budskap var hysteriskt.

ANNONS

Den svenska översättningen av boken, ”Tyst vår”, fick också en mycket stor uppmärksamhet och satte även här igång en omfattande debatt om växtskyddets vara eller icke vara.

Rachel Carsons bok kom att bli starten på den moderna miljörörelsen och den fick en stor påverkan för hanteringen av miljögifter. Redan i början av 1970-talet förbjöds användningen av DDT på åkrarna i Sverige.

Rachel Carson kom också i hög utsträckning att befästa uppfattningen att människan och hennes handlingar kan påverka sin omgivning, det vi kallar för miljön. Att människan kan påverka miljön negativt hade tidigare inte varit en självklarhet, tvärtom.

Med industrialiseringen och allt fler människor på vår jord har det blivit allt mer tydligt att människan kan skada miljön. Den yttersta konsekvensen av det lever vi med i dag i och med klimatförändringarna och utsläppen av växthusgaser som leder till en högre global medeltemperatur.

Om Rachel Carson och Tyst vår kom att leda till direkta förbud mot en rad olika växtgifter så finns det tyvärr andra problem i dag. Nu handlar det om andra utsläpp i vår natur som måste bekämpas. Ett aktuellt miljöproblem är de så kallade PFAS-ämnena. Dessa ämnen finnas bland annat i dricksvatten och är mycket svårnedbrytbara.

ANNONS

Nyligen rapporterade Hallandsposten (12/5) om Livsmedelsverkets förslag att redan till den 1 januari 2023 kraftigt sänka gränsvärdena för PFAS i dricksvatten, från dagens nivå på 90 nanogram per liter dricksvatten till fyra nanogram. Det handlar om mikroskopiska små mängder, men i och med att PFAS i princip inte kan brytas ner lagras de i våra kroppar, och kan vara skadliga på längre sikt.

Enligt Laholmsbuktens VA skulle Livsmedelsverkets skärpta gränsvärden kunna leda till att två vattenverk i Halmstad skulle tvingas att stänga på grund av att PFAS-halterna i dag är för höga för att kunna renas ner till 4 nanogram. De två vattenverken motsvarar cirka 10 procent av vattnet som går till Halmstads centralort.

Mattias Hultin, som är driftchef på LBVA, är väl medveten om att Livsmedelsverkets tuffare gränsvärden blir svåra att klara.

”Det här kommer givetvis att påverka oss en hel del i våra anläggningar som har de här problemen”, säger han i en intervju med HP (12/5).

PFAS-ämnen är som sagt extremt svårnedbrytbara, och används i en rad olika produkter. Utsläppen i miljön är bland annat kopplade till att ämnena har använts i brandskum och impregneringsmedel. I nationella kartläggningar sticker Halmstad ut när det gäller förekomsten av PFAS i dricksvatten. Ett problem som Hallandsposten har rapporterat om är höga halter av PFAS i Kistingebäcken och Trönningeån, vilket bland annat har lett till bevattningsförbud för lantbruk i Trönninge med omnejd.

ANNONS

En första åtgärd mot PFAS är givetvis att förhindra att det kommer ut i naturen. Men när det nu redan finns i marken är det viktigt att så långt som möjligt att rena dricksvattnet. Därefter gäller det att se över hela vattenförsörjningen, och säkerställa den över tid. För både Halmstads och Laholms kommuner kan sjön Bolmen vara en lösning, och något som Laholmsbuktens VA redan arbetar med.

Med tanke på en återkommande vattenbrist och eventuellt skärpta gränsvärden för PFAS gäller det för både Halmstad och Laholm att så snabbt som möjligt säkerställa en god vattenförsörjning, både vad gäller vattentillgång och kvaliteten på dricksvattnet.

Därför bör politikerna i de två kommunerna snabba på processen att ta vatten från Bolmen. Utan tillgång till ett bra dricksvatten stannar Halmstad och Laholm.

ANNONS