I måndags kom beskedet att Skolinspektionen stänger friskolan Nya kastets skola i Gävle. Detta med hänvisning till att skolans ägare har koppling till religiös extremism och att eleverna riskerar att utsättas för radikalisering. Därmed måste skolans 120 elever från förskoleklass till årskurs 6 omplaceras till kommunala skolor.
Det var ett mycket välkommet besked från Skolinspektionen. Religiösa skolor hör inte i Sverige utan de bidrar till att ytterligare öka skolsegregationen.
Som av en händelse publicerades samma dag en debattartikel i DN om religiösa friskolor skriven av inrikesminister Mikael Damberg (S) och justitieminister Morgan Johansson (S) (DN 9 /11). I debattartikeln skriver de två ministrarna att de vill förbjuda religiösa friskolor men de stannar inte där utan de vill även reformera friskolesystemet i grunden.
Det finns en relativt bred politisk samstämmighet om att religiösa friskolor inte hör hemma i det svenska skolsystemet. Hur detta sedan ska uppnås råder det däremot i nuläget delade meningar om.
Men det finns en annan väsentlig skillnad i skoldebatten. Medan S säger sig vilja göra om dagens friskolesystem så säger många borgerliga debattörer stopp precis vid de religiösa friskolorna. Det är när friskolornas vara eller icke vara kommer på tal som det händer något i den borgerliga skoldebatten. Gud nåde den som kritiserar friskolorna och val friheten i den svenska skolan.
Sverige har en långt driven marknadiserad skola genom det fria skolvalet och skolpengen. I Sverige är det tillåtet för aktiebolag att driva en friskola, vilket innebär att ett friskoleföretags intressen är viktigare än elevernas. Detta skapar givetvis problem för att nå målet om en skola som ska ge alla elever lika möjligheter.
Just nu pågår det en debatt om ersättningen till friskolorna, den så kallade skolpengen. I en utredning som kom i våras om en mer likvärdig skola föreslogs en sänkt skolpeng till friskolorna eftersom kommunerna har ett mer omfattande uppdrag än fristående skolor.
Det förslaget har givetvis fått hård kritik av friskolesektorn. I ett remissvar till utredningen skriver Internationella engelska skolan att en sänkt ersättning skulle ”i ett slag stoppa så gott som all utbyggnad av grundskolan”. En liknande kritik har framförts av Friskolornas riksförbund.
Faktum är att det är lönsamt, mycket lönsamt till och med, att driva friskolor i Sverige. Totalt sett handlar det om miljardbelopp som de stora friskolekoncernerna har plockat ut i vinst det senaste decenniet.
Det finns ett par viktiga orsaker till de stora vinsterna, dels lockar friskolorna till sig studiemotiverade elever som därmed också är mer lönsamma, dels kan en friskola genom att begränsa sitt elevantal optimera sin verksamhet på ett sätt som den kommunala skolan inte kan.
Men det finns faktiskt ett större problem än ersättningen till friskoleföretagen, det handlar om de konsekvenser som den marknadsstyrda skolan får på det svenska samhället och i förlängningen på demokratin. I det avseendet är det intressant att blicka över Atlanten, och på det nyligen avslutade valet i USA.
Tittar man närmare på hur amerikanerna röst-ade i valet ser man ett tydligt mönster i att Demokraterna är starka i storstadsområden medan Republikanerna med Donald Trump i spetsen hämtade mycket av sitt stöd i mer glest bebyggda områden.
Detta visar att Trump är ett symptom på att USA blir allt mer polariserat mellan olika grupper. När Donald Trump deusstom vägrar att erkänna sig besegrad i valet kan det leda till att fundamentet för demokratin och allas lika värde på sikt urholkas. Det är en mycket farlig utveckling för USA.
I det avseendet är det så klart viktigt att säga att något liknande inte får hända i Sverige. Ändå finns det risker även här, och framför allt då vad gäller den marknadsstyrda skolan.
Det startas allt fler friskolor i Sverige, skolor som plockar russinen ur kakan, både vad gäller elevunderlaget och de gemensamma skattemedlen. Detta sker på bekostnad av att de kommunala skolorna får det allt tuffare att bedriva en skolverksamhet av hög kvalitet.
Det är allvarligt att likvärdigheten brister i dag, men tyvärr blir det inte bättre utan skevheterna ökar med tiden när vi har ett fritt skolval och en rörlig skolpeng. Den dystra slutsatsen är att Sverige allt mer blir ett samhälle där du måste vara född i rätt familj och med ett starkt socialt kapital i bagaget för att kunna lyckas i livet.
Det är en tankemodell som tyvärr kommer att vinna mark. Att inte se problemen med dagens marknadsstyrda skola är blunda för verkligheten. Dagens marknadiserade skola leder till att demokratin och tanken på allas lika möjligheter att lyckas i livet successivt urholkas. Ungefär som den utveckling USA har haft under en längre tid och som manifesterats i Trumps framgångar.
Nu har USA:s väljare valt en annan väg och ser det ser ljusare ut nu än före valet. De svenska väljarna står också inför ett vägval och måste ställa sig frågan: Vilken skola vill vi ha, en skola där alla kan lyckas eller bara de med ett starkt socialt kapital?
Svaret på den frågan borde var given för den som vill att skolan ska vara en plats där alla elever ges lika möjlighet att lyckas med sin skolgång, och i förlängningen kunna förverkliga sina liv.
