Ihågkommen. Fadime Sahindal mördades av sin familj av hedersskäl för 20 år sedan, något som uppmärksammas på flera håll i veckan.
Ihågkommen. Fadime Sahindal mördades av sin familj av hedersskäl för 20 år sedan, något som uppmärksammas på flera håll i veckan. Bild: Staffan Claesson/TT

Unga kvinnor är inte familjers ägodelar

Hedersförtryck är fortfarande en realitet i Sverige 20 år efter mordet på Fadime. Nu krävs såväl krafttag som politiskt mod.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Fredagen den 21 januari var det 20 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin far för att hon som kvinna valt att leva sitt eget liv med den man hon älskade. Med anledning av det håller riksdagen på begäran av Liberalernas riksdagsgrupp på fredagen en särskild debatt om hedersrelaterat våld och förtryck. Ännu är det mycket arbete som återstår innan alla unga människor som lever i Sverige har samma rättigheter och samma möjligheter att göra fria val.

I en intervju som Upsala Nya Tidnings politiska chefredaktör Sakine Madon gjort med Liberalernas partisekreterare Juno Blom (16/1), som under lång tid ledde det nationella arbetet mot hedersförtryck, uttrycker Blom det så här: "I Sverige tar vi ställning för barns rättigheter, kvinnors rättigheter, HBTQ-personers rättigheter, så länge ingen är emot dessa rättigheter."

ANNONS

Blom menar att tjänstemän som på ytan står upp för jämställdhet på grund av rädsla för att utsättas för hot och våld allt för ofta väljer att anpassa sig när föräldrar till exempel ställer krav på könssegregerad undervisning. För att motverka detta krävs uppbackning och politisk tydlighet. Men inte heller politiker vågar alltid stå upp för vad som är rätt när de får mothugg och beskylls vara främlingsfientliga för att de ifrågasätter vissa minoritetsgruppers syn på kvinnor och familjens rätt att styra över individen.

Hur allvarlig situationen fortfarande är, framförallt för många unga flickor, går att utläsa i en aktuell granskning (17/1) av Kvällsposten/Expressens reporter Jenny Strindlöv. I ett långt reportage beskriver hon hur en 19-årig romsk kvinna hängs ut som en ägodel vid en parallell rättegång i Helsingborg i november förra året.

Kvinnan har gifts bort enligt romsk tradition med en man som efter två månader vill skilja sig, eftersom han menar att kvinnan är för sjuk för att ha ett fungerande sexliv. Rättegången urartar när den attackeras av maskerade personer. Uthängningen av flickan och hennes privatliv fortsätter dock via livesändningar på Facebook där läkarintyg, mediciner och annan personlig information visas upp för hundratals tittare. I fokus är flickans oskuld och den före detta makens familj döms att betala flickans familj 150 000 kronor för denna.

ANNONS

För de flesta människor i det sekulariserade, jämställda Sverige 2022 låter det säkerligen helt bisarrt. Men sådan är verkligheten för unga kvinnor som lever i patriarkala kulturer och miljöer präglade av hedersnormer runt om i vårt land. Trots att dessa flickor och kvinnor på papperet har samma fri- och rättigheter som alla andra, har inte tillräckligt gjorts för att garantera att det också är så i realiteten.

Juno Blom pekar i UNT på en rad åtgärder som vore önskvärda. Bland annat ett förbud mot kusingiften, att läkare som utför oskuldskontroller förlorar sin legitimation och att man bör undersöka om det går att dra in bidrag till vårdnadshavare som ägnat sig åt hedersförtryck.

Det är fullt rimliga förslag. Uppenbart är att även om mycket gjorts, krävs ytterligare krafttag mot hedersvåld och förtryck. Det är oacceptabelt att unga kvinnor i Sverige 20 år efter mordet på Fadime Sahindal fortfarande gifts bort, utsätts för oskuldskontroller och fråntas sina individuella rättigheter.

ANNONS