För drygt en vecka sedan utvisades Mahmut Tat till Turkiet. Tat flydde från Turkiet 2015 och har bott i Sverige sedan dess. Förra året avslog Migrationsverket hans ansökan om uppehållstillstånd.
I Turkiet är han dömd till nästan sju års fängelse för samröre med den terrorstämplade organisationen PKK, en dom som dock kan ifrågasättas. Efter att flygplanet med Mahmut Tat landade i Turkiet fängslades han av turkiska myndigheter.
Det är inte svårt att koppla utvisningen av Mahmut Tat till de pågående förhandlingarna mellan Sverige och Turkiet om ett svenskt Nato-medlemskap. I somras undertecknades ett avtal som bland annat innebär att Sverige och Finland åtar sig att utlämna ett stort antal personer som Turkiet anser vara terrorister.
I Halmstad bor Hamza Yalcin som är chefredaktör för vänstertidningen Oda Dergisi. Yalcin är nära vän med den utvisade Mahmut Tat, och han står själv på den listan över de personer som Turkiet vill att Sverige ska utlämna. I veckan intervjuades Hamza Yalcin av HP, och han är tydlig med vad han anser om domen mot sin vän.
”Domen mot Magmut är helt klart politisk. Han har ingen koppling till PKK. Han inte ens varit politisk aktiv”, säger Hamza Yalcin (HP 9/12).
Trots att Yalcin har bott i Sverige sedan 1986 och är svensk medborgare känner han sig inte trygg med tanke på de ”politiska vindar som blåser”, som han själv beskriver det för HP.
Utvisningen av Mahmut Tat är som sagt högst troligt en konsekvens av storpolitiken mellan Sverige och Turkiet. Visserligen är det viktigt att Sverige släpps in i Nato-värmen, men det får absolut inte ske till varje pris. Särskilt inte om rättssäkerheten i Sverige hotas.
Det var efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i slutet av februari förra året som ett svenskt medlemskap i Nato blev högaktuellt. Och på ett Nato-toppmöte i början av sommaren lämnade Sverige och Finland formellt in en medlemsansökan. Men för att bli en del av den militära alliansen måste ansökan godkännas av varje enskilt medlemsland.
Hittills saknas ett sådant godkännande från Ungern och Turkiet. Men medan Ungern troligen kommer att godkänna Sverige och Finland som medlemmar i början av nästa år går det desto trögare med Turkiet. En viktig orsak till det är landets president, Recep Tayyip Erdogan, som effektivt utnyttjar sin maktposition för sina inrikespolitiska syften.
Sedan högerregeringen tillträdde i mitten av oktober har man satt in högsta växeln i de pågående Nato-förhandlingarna med Turkiet. Det är givetvis bra att regeringen tar Sveriges Nato-ansökan på stort allvar, men det finns gränser.
I början av november medverkade utrikesminister Tobias Billström (M) i Ekots lördagsintervju, där ett av ämnena var just den pågående dialogen med Turkiet för att landet ska släppa in Sverige i Nato-värmen (SR 6/10). SR-journalisten Johar Bendjelloul konstaterade att Sverige står inför en rad olika dilemman i de pågående förhandlingarna med Turkiet, och inte minst med tanke på den överenskommelse som Sverige och Finland har tecknat med Turkiet som bland annat innebär att ett antal personer som Turkiet anser vara terrorister ska lämnas ut från Sverige. Bendjelloul undrade hur Sverige ska kunna möta sådana krav utan att man tummar på rättssäkerheten.
Tobias Billström svarade lite undflyende att alla parter måste uppfylla sina villkor och att svensk lag och principer för rättssäkerheten gäller, varför Johar Bendjelloul pressade utrikesministern ytterligare och undrade om att det fanns en lista på personer som Turkiet vill att Sverige ska utlämna. Så här svarade Billström:
”När det sker dialoger mellan myndigheter i de tre staterna så sker det alltid med utgångspunkt ifrån lagstiftningen så som den ser ut i Sverige, och naturligtvis med utgångspunkt ifrån rättssäkerheten. Vi har inte för avsikt att tumma på någonting i de delarna när det handlar om regelverket. Men vi visar också förståelse för den turkiska oron när det gäller säkerhetsfrågor, och det vägs också in i den här dialogen.”
För att översätta det här politikspråket till ren svenska. Å ena sidan ska Sverige inte tumma på rättssäkerheten, å andra sidan ska man ta hänsyn till Turkiets krav. Det säger sig självt att båda målen inte kan uppfyllas så länge som Turkiet och Erdogan sitter med trumf på handen, ett faktum som man också utnyttjar till fullo.
Här kommer en rak uppmaning till Tobias Billström: Lägg av med din servila inställning till Erdogan.
Sverige ska inte ge upp vår egen rättssäkerhet för att blidka Turkiet. Bättre då att sitta still i båten och vänta ut Nato-processen. Det finns större elefanter som kan sätta press på Erdogan och Turkiet, läs USA. Så länge som Tobias Billströms och hela regeringens svassande för Turkiet pågår kommer Erdogan bara att krama ut mer och mer fördelar för egen del.
I det läget gäller det att hålla huvudet kallt och inte ge upp viktiga principer som mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.
