Redan förra året kallade experter situationen i Ryssland för ”den största politiska emigrationen sedan sovjettiden”. Det blev allt svårare för ryska oppositionella att verka i landet utan att riskera trakasserier från polisen och i värsta fall långa fängelsestraff.
Efter den ryska invasionen av Ukraina har situationen gått från svår till omöjlig, och inte bara för aktivister eller en del av oppositionen. Nya lagar gör att spridandet av "falsk information", så som att påtala att det rör sig om ett krig och inte någon" speciell militäroperation" i Ukraina, kan ge upp till tre år i fängelse.
Nu måste Sverige ta ett större ansvar för att hjälpa de som vill fly från Putins diktatur.
Enligt vissa uppskattningar rör det sig om så många som 200 000 krigsmotståndare som redan flytt landet (SR 20/4). De som flyr är oftast en högutbildade medelklass från storstäderna, vilket innebär ett stort kompetenstapp för Ryssland.
När Sveriges Radio (20/4) intervjuar två ryska medborgare som har lämnat landet för att bosätta sig i Israel berättar de hur den ryska gränspolisen stoppar flyktingar och söker igenom deras telefoner för att förhindra att it-experter lämnar landet.
Runt 13 000 ryska medborgare har tagit sig till Israel, men vanligare är det att ta sig till Georgien, dit drygt 30 000 ryska medborgare har flytt. Fler skulle vilja lämna landet, men i många länder har det varit svårt för ryska medborgare att få uppehållstillstånd.
I Sverige har endast cirka 15 procent av de ryska medborgare som sökt asyl de senaste åren fått sin ansökan beviljad. En av de som fick avslag förra året var Pavel Chupronov. Pavel var lokalpolitiker i Sankt Petersburg och hade tidigare samarbetat med oppositionspolitikern Navalnyjs organisation. Efter att blivit gripen i samband med en demonstration och blivit anklagad för att vara terrorist insåg han att han behövde lämna landet.
Men trots att han var sökt av polisen i Ryssland och riskerade ett långt fängelsestraff räckte inte det för att få sin asylansökan godkänd i Sverige.
Efter att kriget i Ukraina trappades upp har antalet ryska medborgare som söker asyl i Sverige ökat och var den näst största gruppen skyddssökande under mars. Totalt rörde det sig om 264 ryska medborgare, varav 160 kom som asylsökande. Men trots att situationen i Ryssland förvärrats och att landet blivit än mer auktoritärt gör inte Migrationsverket någon ny bedömning av asylsökande från Ryssland (Expressen 31/3).
De som varit kritiska mot den ryska regimen har länge stått i valet och kvalet mellan att stanna för att fortsätta arbeta för ett demokratiskt Ryssland, eller fly till länder där de kan uttrycka sina politiska åsikter fritt.
När Putins förtryck ökat i samband med kriget upplever många att de inte längre har något val. Om de inte tar möjligheten att lämna landet i dag, kan det vara försent i morgon. Men då krävs det att länder som Sverige ställer upp och ger de här människorna asyl.
