Med höghastighetståg kan storstadsområdena i Sverige bindas ihop – vilket är bra för hela landet.
Med höghastighetståg kan storstadsområdena i Sverige bindas ihop – vilket är bra för hela landet.

Snabba tåg genom Sverige är framtiden

Sverige har inte råd att hamna på efterkälken. Därför måste vi satsa på snabba tåg genom landet.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

De beslut som fattas i dag kan få stor betydelse för framtiden. Det gäller i allra högsta grad de planerade höghastighetstågen som regeringen har på bordet nu.

De nya höghastighetsbanorna ska binda ihop Sveriges tre storstadsområden, Stockholm, Göteborg och Malmö med Jönköping som en nod i mitten. Tanken är att man kunna åka från huvudstaden till Göteborg på två timmar och till Malmö på 2,5 timmar. Med de restiderna kommer tåget på allvar att bli en konkurrent till flyget.

Höghastighetstågen kommer även att gynna det regionala resandet, framför allt genom att de befintliga stambanorna avlastas. För de framtida halländska resenärerna blir det också kortare restider till och från Stockholm.

ANNONS

De två politiska stötestenarna handlar hur snabbt tågen ska gå och hur staten kan finansiera en så omfattande infrastruktursatsning.

250 km/h eller 320 km/tim? Det är de två alternativen för höghastighetstågen. Skillnaden ligger framför allt i kostnaden; de snabbare banorna är dyrare att bygga. Men nya beräkningar från Trafikverket visar att de blir billigare över tid då de har lägre underhållskostnader.

De två finansieringsförslagen är antingen genom traditionella anslag eller att staten lånar upp pengarna. Ser man på utfallet är valet enkelt. Med anslagsfinansiering blir de nya banorna färdiga först någon gång på 2090-talet medan nya stambanor finansierade med lånade pengar kan vara klara runt 2035.

Senare i vår tar regeringen beslut om den nationella planen för infrastruktursatsningar 2018–2029. Sedan tidigare är en första sträcka i ett tänkt höghastighetssystem, den så kallade Ostlänken mellan Järna och Linköping, med i planen. Regeringen har också lämnat besked om att även nästa sträcka, Lund–Hässleholm, kommer att ingå i den nya planen. Bra så långt, men för de resterande höghastighetsbanorna är mycket oklart.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har meddelat att han vill ha bred politisk uppslutning kring huvuddragen i infrastrukturpolitiken. Därför har regeringen för avsikt att föra samtal med de borgerliga partierna om finansieringen av höghastighetsbanorna. Enligt besked från Tomas Eneroths pressekreterare har de samtalen ännu inte inletts.

ANNONS

Det är två vägval som Sverige står inför nu: Hur snabbt ska tågen gå och hur ska de nya höghastighetsbanorna finansieras? Svaren på de frågorna borde vara givna för en visionär politiker. Det duger inte att vänta till på de långsammare tågen till i mitten av 2090-talet.

Givetvis har Sverige råd att snabba upp både tågen och byggandet.

Låna upp pengarna och satsa på att binda ihop landet med snabba höghastighetståg till 2035.

För att lyckas med det krävs bred politisk vilja nu under våren. Det är dags att ta ansvar.

Hittills är det bara Centerpartiet och Miljöpartiet som tydligt deklarerat att de är för det snabbare alternativet. Övriga riksdagspartier säger nej av olika anledningar. Det är fegt.

Sverige har i dag råd att snabbt bygga för snabbare tåg. Däremot har vi inte råd att hamna på efterkälken mot omvärlden. Ansvaret faller nu tungt på de partier som är emot höghastighetståg.

ANNONS