Internationella Engelska skolan växer likt en gökunge i den svenska skolan.
Internationella Engelska skolan växer likt en gökunge i den svenska skolan. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

Skolans gökunge blir bara större och större

Friskolekoncerner som Engelska skolan äter upp de gemensamma resurserna på bekostnad av andra skolor och alla elevers möjlighet till en likvärdig skolgång.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Kom till oss, vi erbjuder era barn en trygg skola och här får de kunskaper för att lyckas i en internationell värld. Så låter det ofta när företrädare för skolkoncernen Internationella Engelska skolan (IES) marknadsför sin verksamhet för föräldrar. Erbjudandet kan te sig lockande för många, särskilt om man upplever att det finns problem på andra skolor, inte sällan kommunalt drivna.

Men det finns andra beskrivningar av Engelska skolans verksamhet. Deras skolor är ofta stora med hundratals elever i varje enhet. Det går ofta många elever i varje klass, och läraromsättningen är omfattande. Sedan är marknadsföringen tydligt inriktad mot elever som förväntas ta skolan på allvar och arbeta hårt och göra sina läxor. Det kan låta som en självklarhet men genom att lyfta fram detta i marknadsföringen är det tydligt att man vill locka till sig en viss typ av elever som är lättundervisade.

ANNONS

Den senaste tiden har Engelska skolan hamnat i det mediala rampljuset, dels i samband med en intervju med skolans grundare Barbara Bergström i Dagens Nyheter i slutet av förra året (DN.se 9/12-21), dels efter Aftonbladets rapportering för ett par veckor sedan om Engelska skolan omfattande klädkoder för sina elever (18/1).

Det är bra att IES granskas och att dess verksamhet uppmärksammas men bortom klädkoder och en extravagant grundare är det också viktigt att lyfta fram hur det svenska skolsystemet fungerar, eller snarare hur det inte fungerar som det borde. I det sammanhanget kan Internationella Engelska skolan fungera som ett bra, men avskräckande exempel.

För ett par veckor sedan rapporterade den engelskspråkiga nyhetssajten The Local att utländska lärare på Engelska skolan har betydligt lägre löner än sina kollegor med svensk lärarutbildning. Det framkom också av sajtens granskning att de unga lärarna från andra delar av världen har liten kännedom om både lönenivåer och arbetsvillkor. Många av de utländska lärarna slutar också inom några år när det uppdagas vilka stora skillnader det är i löner och i arbetsvillkor. Följden blir en stor läraromsättning, vilket ytterst går ut över elevernas undervisning.

Att Engelska skolan aktivt väljer att anställa lärare till låga löner är inte att förvånas när man tillåter att friskolor får drivas som aktiebolag, vars syfte i första hand är att ge avkastning till sina ägare, inte att erbjuda en bra undervisning till eleverna.

ANNONS

Friskoleföretagens vinstintressen lyser också igenom på andra sätt, inte minst genom en mer generös betygssättning, det som kallas för glädjebetyg. Det är illa på så många olika sätt, inte minst att det undergräver förtroendet för hela skolans betygssättning i stort.

Men ett annat stort problem med Engelska skolan och andra liknande friskolekoncerner är den påverkan de har på skolsystemet i stort, och som leder till allt större skillnader mellan elever och skolor.

IES breder ut sig allt mer i det svenska skollandskapet och driver i dagsläget ett 40-tal skolor. I de kommuner där de etablerar får de ofta en stor påverkan på den kommunala skolans ekosystem. Varje ny skolenhet som etableras lockar till sig nya elever, allt som oftast mer lättundervisade. Eleverna tar med sig sin skolpeng, vilket leder till att resurserna till de kommunala skolorna minskar.

När sedan själva elevunderlaget förändras och en ny friskola har lockat till sig en större andel av lättundervisade elever – läs lönsamma – förändras också förutsättningarna för alla andra kommunala skolor. Skulle kommunen vilja satsa extra resurser på sina skolor som nu har fått ett tyngre elevunderlag så höjs per automatik skolpengen och den höjningen ska även friskolorna ta del av.

ANNONS

Så en ny friskola som har mer lönsamma elever kan på sikt räkna med att skolpengen ökar, och därmed få ytterligare resurser utan att dessa egentligen behöver gå till elevernas undervisning. Det är så det svenska skolsystemet med fritt skolval och skolpeng fungerar.

Engelska skolan påminner inte så lite om en gökunge. Kommunpolitiker som välkomnar en etablering av IES till sin kommun gör det faktiskt mot bättre vetande. Det är som att bereda plats i fågelboet för gökhonan att lägga sitt ägg. När gökungen har kläckts äter den snabbt upp alla resurser och sparkar ut sina konkurrenter ur fågelboet. Engelska skolan har helt enkelt blivit en gökunge som frodas i det svenska skolsystemet och drar till sig så mycket av skolpengen som möjligt, utan en tanke på att varken leverera högsta kvalitet till eleverna eller se till alla barns bästa i skolsystemet.

Det är dags att politikerna motar Olle i grind och inte tillåter ett sådant beteende i den svenska skolan. Att ändra på ersättningarna till friskolesektorn är ett första viktigt steg, sedan måste vi ha en valfrihet värd namnet. Dagens fria skolval som bygger på att du som barn föds i en familj med aktiva och informerade föräldrar, leder till allt större skillnader mellan både elever och skolor. Det är allt annat än liberalt.

ANNONS

Vi har ingen anledning att rubba på naturens cirklar och ifrågasätta gökhonans beteende i fågelvärlden. Men det samhälle som vi själva är en del av har vi makten över. Och där borde det inte finnas plats för några gökungar i skolans värld – en gökunge som växer på bekostnad av andra elevers möjligheter till en likvärdig skolgång.

ANNONS