USA:s presidentval i november ser ut att bli en kamp mellan Donald Trump och Joe Biden.
Bidens främste utmanare i Demokraternas primärval Bernie Sanders har visserligen god chans att samla ungefär lika många röster inför partiets konvent i juli, då en kandidat ska utses. Men efter tisdagens styrkedemonstration i stater som Virginia, Texas och Minnesota lutar det ändå åt Biden.
Han har kraftig medvind, kan sannolikt räkna med massivt finansiellt stöd från nyssrivalen Michael Bloomberg som hoppade av i onsdags, och har i praktiken hela Demokratiska partiet i ryggen.
Bernie Sanders anhängare ylar om cyniskt ränkspel bakom kulisserna, men det ekar ihåligt. Bidens finansiella resurser är inte i närheten av Sanders. Statistik från tisdagens 14 primärval visar därtill att han var rätt ohotad bland arbetarväljare och svarta – för Demokraterna avgörande väljargrupper som Bernie Sanders försökt nå ut till, men i allt väsentligt misslyckats med.
Att partiet sluter upp bakom sin egen är också ganska rimligt. Joe Biden har varit vicepresident och demokratisk senator i nästan 40 år. Bernie Sanders är inte Demokrat och ställde upp som partikandidat första gången 2016. Lek med tanken på att svenska S sjanghajades av en outsider som vägrade bli medlem och likställde partiet med Moderaterna – det torde vara svårt också för socialdemokrater med Bernie-feber att stå ut med.
Den stora frågan nu är ifall Biden kan slå Trump. Den forne vicepresidenten är egentligen ingen särskilt stark kandidat, och långt ifrån ett fenomen som Obama, Trump eller till och med Sanders, vars kampanjmöten lockar tusentals.
Men inbrytningarna bland arbetarväljare, afroamerikaner och i medelklassförorterna är ett styrkebesked, liksom de stora röstantalen. Att Hillary Clinton förlorade 2016 berodde mycket på att många och viktiga väljare stannade hemma.
Biden är också starkare än Clinton bland de knappt hundratusen helt avgörande väljarna i Michigan, Pennsylvania och Wisconsin som röstade på Obama 2008 och 2012 men bytte till Trump 2016 och därmed i princip gjorde honom till president.
Trump kommer att bli svårare att slå i år. Republikanska partiet har i praktiken blivit en personkult, sittande presidenter har ett övertag, han har mer pengar än förra gången och framför allt en förmåga att nöta ner motståndare som saknar motstycke.
Men ohotad är han inte. En majoritet av amerikanerna ger honom alltjämt underkänt i mätningar. Mitt Romney vann i själva verket fler röster i Wisconsin 2012 än Trump gjorde 2016. Och tar Coronaviruset fyr på riktigt kan vad som helst hända. Har det mestadels hyggliga amerikanska folket en suck, röstar de bort Trump i november.
