Granskare. Riksrevisionen har tittat närmare på bidragen till civilsamhället och slår fast att kontrollerna måste öka.
Granskare. Riksrevisionen har tittat närmare på bidragen till civilsamhället och slår fast att kontrollerna måste öka. Bild: Jessica Gow

Sätt stopp för bidragsfusket i civilsamhället

Stora ansträngningar har gjorts från politiskt håll för att stävja fusk och bedrägeri inom välfärdssystemen. Nu är det dags att ta tag i liknande problem inom den statliga bidragsgivningen till civilsamhället.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

På senare år har riksdag och regering vidtagit flera åtgärder för att förstärka arbetet mot felaktigheter och fusk inom välfärdssystemen och för att myndigheter som Försäkringskassan, Migrationsverket, CSN med flera inte ska göra utbetalningar på oriktiga premisser. Det är bra. Individer som skor sig på samhället trots att de inte har rätt till det bör stoppas. Tyvärr har inte samma ansträngningar lagts på att komma åt föreningar, företag eller stiftelser som gör likadant. Det visar en aktuell granskning som Riksrevisionen gjort.

I rapporten “Tillit och kontroll – statlig bidragsgivning till civilsamhället” konstaterar myndigheten att statens kontroll av bidragen till civilsamhällets organisationer är svag. Risken är stor för fusk och missbruk vilket kan innebära att “angelägen verksamhet trängs undan och förtroendet för den statliga bidragsgivningen undergrävs”.

ANNONS

De myndigheter vars utbetalningar Riksrevisionen särskilt granskat är Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Socialstyrelsen. Tillsammans fördelar de årligen 1,4 av de 20 miljarder som staten delar ut till civilsamhället.

Vid flera tillfällen på senare år har det framkommit att bidrag betalats ut till föreningar som står för ideologier och värderingar vilka inte är i linje med de krav som myndigheterna ställer. Pengar har gått till högerextremister, islamister, organisationer med bristande demokratisk förankring. Bidrag har även betalats ut till rena fuskverksamheter. Hur stor omfattning dessa felaktiga utbetalningar har är dock omöjligt att veta eftersom det inte finns fungerande rutiner för kontroll och uppföljning.

Vad som däremot är välkänt är att såväl Brottsförebyggande rådet som Skatteverket och Säpo har varnat för att kriminell verksamhet finansieras av civilsamhällsbidrag samt att riskerna för detta ökat på senare tid. Eftersom bidragsutbetalningar från myndigheter till civilsamhället av tradition alltid har byggt på tillit är risken för att bli upptäckt liten. Handläggarna har litat på att de uppgifter som anges i ansökan stämmer. Men det går inte längre att utgå ifrån att det är så.

Riksrevisionen menar därför att samtliga fyra granskade myndigheter måste stärka sina kontroller. Bland annat förordas att det inrättas en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och tydligt anger vilka organisationer som fått stöd. I dag är det svårt att upptäcka om verksamheter dubbelfinansieras eller överkompenseras. Fler uppföljande besök behöver göras i de verksamheter som fått bidrag. Dessutom behöver det finnas en utökad kunskap hos de myndigheter som arbetar med civilsamhällesstöd i frågor som ekonomisk brottslighet och våldsbejakande extremism.

ANNONS

För att allt detta ska bli möjligt måste regeringen stärka sin styrning och inkludera även bidrag till civilsamhället i sitt arbete mot bidragsfusk. Att stoppa att miljoner rullar iväg till kriminella via MUCF eller Jämställdhetsmyndigheten är minst lika viktigt som att jaga vab-fuskande småbarnsföräldrar.

Civilsamhället har en viktig roll att spela i vårt samhälle. Just därför måste samhället se till att sådan verksamhet som faktiskt gör skillnad är de som får stöd och inte charlataner och brottslingar.

ANNONS