16-åringar borde tillåtas att rösta, enligt ett förslag från demokratiutredaren Olle Wästberg.
16-åringar borde tillåtas att rösta, enligt ett förslag från demokratiutredaren Olle Wästberg. Bild: Erik Mårtensson / TT

Sänkt rösträttsålder är en dålig idé

Den som är vuxen nog att rösta måste också vara vuxen nog att ta ansvar för resultatet av det man väljer. Det är definitivt inte de flesta svenska 16-åringar i dag.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Liberalen, publicisten, diplomaten, före detta riksdagsledamoten och ordföranden i 2014 års demokratiutredning Olle Wästberg är en klok person. Det betyder dock inte att han alltid har rätt.

I en debattartikel i Dagens Nyheter (19/9) föreslår Wästberg att Sverige ska sänka rösträttsåldern till 16 år. Han tar spjärn mot att det är 100 år sedan kvinnor tilläts rösta och menar att det är ett utmärkt tillfälle att nu än en gång ”utöka det demokratiska utrymmet”.

Wästberg anger som skäl att många andra länder redan i dag tillåter 16-åringar att vara med och bestämma. Österrike, Bosnien-Hercegovina, Argentina, Brasilien, Ecuador till exempel. Dessutom tillåts 16-åringar rösta i lokalval i Tyskland, Skottland och USA.

ANNONS

Att andra länder har en viss sorts lagstiftning har dock aldrig varit ett tillräckligt gott skäl att Sverige ska gå samma väg. I Bosnien-Hercegovina är det till exempel tillåtet att slå barn. I Ecuador är abort förbjudet om inte moderns liv är i fara eller graviditeten är ett resultat av våldtäkt. I den amerikanska delstaten Minnesota är det förbjudet att köra röda bilar på söndagar. Lika lite som sänkt rösträttsålder är det lagar vi borde ta efter.

Ett annat argument som Wästberg anför är att sänkt rösträttsålder skulle öka det politiska engagemanget bland unga. Det är mycket möjligt att det är så. Wästberg skriver också om försök man gjort i Norge med att låta 16-åringar rösta som lett till ”en mycket meningsfull undervisning i samhällskunskap”. Stärkt engagemang och meningsfull undervisning är så klart både eftersträvansvärt och bra på alla sätt och vis.

Men när det kommer till något så viktigt som vår demokrati är det också betydelsefullt att vi tar den på allvar. Den som är vuxen nog att rösta måste också vara vuxen nog att ta ansvar för resultatet av det man väljer. Det är definitivt inte de flesta svenska 16-åringar i dag.

Att det redan i dag finns en viss variation på de juridiska åldersgränser som gäller i Sverige innebär inte heller att det saknas en skarp och tydlig myndighetsgräns som skiljer barn från vuxen. En sådan finns, och den går vid 18 år. Som barn har man vissa rättigheter och som vuxen andra.

ANNONS

Samhällets skyldigheter sträcker sig betydligt längre i relationen till barn än till vuxna. Det är precis så som det ska vara. Men det innebär samtidigt att en omyndig inte bör bära ansvaret eller ställas till svars för samhällsutvecklingen – eller ges makt över denna.

Det finns i Sverige i dag en nästan sjuklig ungdomsdyrkan. En besatthet av att lyfta fram unga människor till beslutsfattande positioner inom politiken och utmåla ungdomar som sanningssägare och rättrådighetens budbärare. I själva verket är livserfarenhet ofta en oöverträffad egenskap när människor ska ta sitt demokratiska ansvar. Vi ska lyssna på 16-åringarna, inspireras av dem och ge dem utrymme att pröva sina idéer i olika forum. Men låt det stanna där.

Är det något svensk demokrati behöver är det fler aktiva 76-åringar som Olle Wästberg. Inte barn som röstar.

ANNONS