I decennier förgiftade läderindustrin centrala Dhaka. Floden Buriganga har blivit giftig av de kemiska utsläppen. Av männen som arbetar i Bangladeshs läderindustri förväntas 90 procent dö innan de fyller femtio. Giftiga kemikalier är ett av den globala modebranschens stora hållbarhetsproblem.
Den svenska regeringens försök att bidra till lösningen är en föreslagen kemikalieskatt på kläder och skor. Det utredningsbetänkande som lämnades till regeringen i april 2020 föreslog en beskattning på 75 kronor per kilo, som ska betalas in av modehandlarna. För konsumenterna kommer det innebära vissa prisökningar.
Men det är inte det största problemet med förslaget. Företagen kommer behöva skatta på varor, oavsett om de faktiskt innehåller de kemikalier som skatten ska motverka eller ej. Sen är det upp till företaget att bevisa att produkterna är giftfria, för att kunna få tillbaka upp till 95 procent av skatten.
Med samma utformning skulle alkoholskatten även tas ut på mjölk, läsk och juice, för att sen betalas tillbaka först när Brämhults, Coca-Cola och Arla testat alkoholhalterna. Det vore en märklig ordning. Ändå vill regeringen implementera något liknande för modebranschen. Märkligare blir det när utredningen också slår fast att en stor del – runt 85 procent – av kläderna som säljs i Sverige redan är fria från de kemikalier skatten vill åt.
Trubbigt är bara förnamnet. Att bevisbördan ligger på företaget innebär ökade administrationskostnader för samtliga – även de som redan fasat ut kemikalierna påverkas. Om målet var ökade incitament för hållbart handlande hade det kunnat konstrueras bättre. I stället blir det en skatt som mest bidrar till att dryga ut statskassan.
För en modehandel som till följd av pandemin gått kräftgång under 2020, och lär fortsätta ha det kämpigt ett tag framöver, kan detta bli ett bakslag. Runt 20 000 arbeten i branschen har hittills försvunnit under pandemin, enligt branschorganisationen Svensk Handel. Krisen har fått regeringen att skjuta upp implementeringen av förslaget till 2022 – lagom tills företagen faktiskt har en chans att återhämta sig.
Miljöskatter kan vara ett bra verktyg, förutsatt att de utformas rätt. Där lämnar den nya kemikalieskatten dock väldigt mycket att önska. När ekonomin ska återhämta sig efter pandemin är det sista Sverige behöver ännu en miljöskatt som stjälper snarare än hjälper.
