På tisdagen presenterades en ny undersökning om tillståndet i den svenska skolan. Denna gång handlar det om elevernas kunskap i matematik och naturvetenskap, och undersökningen visar att resultaten ligger på kvar på ungefär samma nivå som 2015. Sett i ett längre perspektiv är detta positivt då den svenska skolan under lång tid haft fallande skolresultat.
”Trendbrottet står sig, den negativa kunskapsutvecklingen är bruten”, sa Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson på en presskonferens där studien presenterades.
Den internationella undersökningen Timss görs vart fjärde år och mäter elevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8.
Studien har genomförts kontinuerligt sedan 1990-talet, men det är bara de svenska åttondeklassarna som varit med sedan starten. Och sett på utvecklingen över 25 år ser man tydligt den kraftigt fallande kurvan i de första mätningarna, en kurva som sedan stabiliserats under 2000-talet.
Men det finns orosmoln över den svenska skolan, och detta bekräftas även av Timss. Skillnaderna mellan eleverna ökar, inte minst i naturvetenskap.
Sveriges utbildningsminister Anna Ekström (S) lyfte på en presskonferens fram det positiva med att den negativa trenden nu är bruten. Men hon var också noga med ett poängtera problemen med de ökande skillnaderna.
”Vi måste bryta skolsegregationen så att det inte finns skolor som samlar elever med mycket stora behov av stöd, och andra skolor som samlar elever som inte har så stora behov”, sa hon.
Timss-undersökningen visar alltså två bilder av den svenskan skolan. Den långa trenden av stadigt sjunkande kunskapsresultat är som sagt bruten. Förvisso är det den bit kvar upp till toppnoteringarna från i början av 1990-talet, men det är ändå viktigt att lyfta fram att de svenska eleverna presterar allt bättre i en internationell jämförelse.
Men desto mer oroväckande är att skolsegregationen ökar, och det är en negativ utveckling som pågått under en längre tid. Och det finns inget i dagens skolsystem som pekar på att segregationen kommer att minska.
Det finns en rad olika orsaker till skolsegregationen. Skolan speglar det omgivande samhället i hög grad vilket innebär att framför allt att boendesegregationen slår igenom även i skolan. Som Skolverket också konstaterar har elevernas migrationsbakgrund en stor betydelse för resultaten.
Men utöver dessa yttre faktorer som påverkar skolsegregationen så finns det även orsaker till ökade skillnader inom själva skolsystemet. Att det saknas kompetenta och duktiga lärare där de behövs allra mest, var en orsak som Peter Fredriksson lyfte fram.
Men en viktig faktor återfinns också i själva friskolesystemet som har en kraftigt segregerande effekt i hur elever från olika socioekonomiska bakgrunder sorteras upp mellan olika skolor.
De senaste veckorna har frågan om skolans likvärdighet hamnat i blixtbelysning och inte minst då det friskolesystemet med det fria skolvalet och skolpengen. Bakgrunden till debatten är bland annat förslag om att göra skolan mer likvärdig genom att ta bort kötid som urvalsmetod och minska ersättningen till friskolorna.
Förslagen har inte mottagits väl av friskolesektorn medan de har ett brett stöd i den allmänna skoldebatten, inte minst från lärarhåll.
En sak man kan kallt räkna med, om inget görs åt dagens skolsystem kommer skillnaderna mellan elever att successivt att öka.
Det är inte bara svek mot framtidens medborgare utan på sikt också ett hot mot hela samhället. Makten att förändra detta finns hos politikerna. Det är dags att ni tar ert ansvar för den svenska skolan.
