Sveriges säkerhet byggs tillsammans med andra – genom ett Natomedlemskap.
Sveriges säkerhet byggs tillsammans med andra – genom ett Natomedlemskap. Bild: Olivier Matthys

Natodebatten borde handla om demokratins kärna

Frågan om Sverige ska gå med i Nato eller inte handlar inte bara om att försvara vårt lands suveränitet mot främmande makt, det vill säga Ryssland. Det handlar också om något djupt existentiellt för vår demokrati, att stå upp för våra grundläggande värderingar.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Ett säkerhetspolitiskt paradigmskifte. Så skulle man kunna beskriva det som nu håller på att hända. Allt pekar på att Sverige, tillsammans med Finland, med stormsteg är på väg att ansöka om att bli medlemmar i försvarsalliansen Nato.

Bakgrunden till den Natodebatt som förs är så klart Rysslands invasion av Ukraina.

Under den gångna veckan har det kommit flera nya besked om en eventuell svensk ansökan till Nato. En av de stora knäckfrågorna är om Sverige och Finland kan få säkerhetsgarantier under den tiden som en ansökan om medlemskap behandlas.

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) kan Sverige och Finland räkna med ökad militär närvaro i Östersjön från länder inom Nato under tiden som en eventuell Natoansökan behandlas. Ett liknande besked gav utrikesminister Ann Linde (S) efter ett möte med USA:s utrikesminister Anthony Blinken, då hon meddelade att USA ger Sverige ”säkerhetsgarantier”.

ANNONS

En annan knäckfråga för att gå med i Nato är Socialdemokraternas interna process i frågan. Där har det kommit ett positivt besked i att partiet nu troligen tidigarelagt sitt beslut i och med att man meddelat att partistyrelsen ska hålla ett extra möte den 15 maj.

Sedan tidigare har regeringen meddelat att den säkerhetspolitiska analysen som ska ligga till grund för ett Natobeslut ska vara klar den 13 maj. Sverige är alltså på väg att i raskt takt skicka in en ansökan om att bli medlem i försvarsalliansen.

Det går med fog att hävda att ett så stort och omfattande beslut för Sveriges del kräver rejält med tid och eftertanke, och en rejäl debatt. Men ibland finns inte tid för det. Särskilt inte som det finns en stormakt som helt flagrant bryter mot allt vad folkrätt och internationell säkerhetsordning heter. Rysslands storskaliga invasion av Ukraina den 24 februari i år är precis detta, det vill säga att ett land helt oprovocerat kränker ett annat lands suveränitet. Med tanke på att kriget i Ukraina i allra högsta grad påverkar vår del av världen finns det för Sveriges del ett allvarligt hot mot vår framtida suveränitet.

Men Natodebatten borde inte bara handla om att på bästa sätt försvara vårt lands gränser. Det handlar också om att försvara vår demokrati och de grundläggande värderingar som vi tror på. Det är troligen också just hotet mot dessa värderingar från Ryssland som har lett till den för ovanlighetens skull så breda enighet från Europas länder om att i så skarpa ordalag kritisera Putin och hans krig mot Ukraina, och införa omfattande sanktioner mot landet. Och nu börjar dessutom flera länder mer aktivt att stödja Ukraina med avancerade vapensystem.

ANNONS

Varför är det så viktigt för Sverige att gå med i Nato? Svaret på den frågan handlar inte bara om att Sverige måste försvara vårt lands gränser i samarbete med andra länder. Det handlar också om grundläggande värderingar som man inte får kompromissa om, en slags inre kärna i en demokrati. Det kan faktiskt vara till synes paradoxalt, för i det politiska systemet är det inte ovanligt att partier och politiker kompromissar. Här gäller det skilja på vad man kan kompromissa om och inte.

Demokrati betyder folkstyre, att man låter makten utgå från folket. I en representativ demokrati innebär detta att medborgarna genom val utser sina företrädare, det vill säga politiker. Att utse företrädare på det här sättet är ett pragmatiskt sätt att låta folkets vilja slå igenom när den politiska makten fördelas.

Och det parti som erhåller en majoritet av rösterna får också den politiska makten. Men i praktiken ser det inte ut så när det ska fattas beslut då det krävs flera partier för att bilda ett politiskt styre. Därför är kompromisser ofta ett bärande inslag när det ska fattas stora och viktiga beslut för framtiden. Det är genom kompromisser som viktiga politiska beslut kan vara beständiga över tid.

ANNONS

Men för att kunna ta sådana beslut behövs det ett ramverk och värderingar. Det handlar om våra institutioner och alla människors lika värde och rätt till frihet. Detta är demokratins innersta kärna, det som inte kan kompromissas bort och som måste försvaras. När det finns en granne i öster som hotar dessa värderingar borde valet vara givet, att Sverige så fort som möjligt, och tillsammans med Finland, ansöker om att bli medlemmar i Nato.

Ett medlemskap är att både säkerställa stabiliteten i vår del av världen och försvara de grundläggande värderingarna i vår demokrati om allas lika värde och om varje individs frihet att forma sina liv.

ANNONS