För andra året i rad bojkottar statsminister Stefan Löfven Almedalen och väljer i stället att åka på en sommarresa genom Sverige. På måndagen skulle han inleda sin resa med att besöka Gekås i Ullared för att därefter åka buss till Skrea camping, två folkliga destinationer i Halland.
Men så blev det inte. I stället fastnade Löfven på ett EU-toppmöte i Bryssel som drog ut på tiden och återupptas igen på tisdagen. Det går inte att klaga på den prioriteringen. När EU:s ledare ska mejsla fram vem som ska inta unionens toppositioner får helt enkelt lågprismeckat i Ullared stå tillbaka.
När beskedet om Löfvens inställda besök kom vid 14-tiden på måndagen, fanns ett tappert journalistgäng på plats vid Gekås. Det gick inte att dölja den besvikelse som uppstod, ett antal förberedda frågor kunde nu inte få något svar.
Vad gör egentligen regeringen för att stoppa de dödliga skjutningarna apropå att två unga män sköts ihjäl i Stockholm i helgen? Vilken roll spelar Sverige i de pågående förhandlingarna i EU? Och till sist, varför väljer Stefan Löfven att besöka en av de främsta symbolerna för konsumtionssamhället när klimatkrisen kräver att vi hushåller mer med jordens resurser?
För den som är intresserade av sin samtid går det att se problem, utmaningar och kriser precis överallt. Frågan är bara vilka problem som bör prioriteras. Skjutningarna händer här och nu och kan hota medborgarnas tilltro till samhället. EU:s splittring är en ständigt återkommande huvudvärk och kan urholka unionen på sikt. De akuta effekterna av klimatkrisen kommer allt tätare.
För den som tror på att politik kan göra skillnad gäller det vara optimist, problem är till för att lösas. Även om det finns en rad olika samhällsproblem går det inte att blunda för att klimatkrisen är kanske den svåraste utmaningen som mänskligheten har stått inför, den kräver nämligen ett agerande långt utöver vad som är möjligt inom dagens politiska system, det vill säga ett agerande på global nivå.
Jag är själv uppvuxen med Ullared som begrepp och har hört otaliga historier om vilka fynd man kan göra där. Ändå har jag själv aldrig varit på plats. Som förstagångsbesökare på Gekås slås jag framför allt av den stora förväntan som många besökare ger uttryck för, konsumtion har verkligen en stor lockelse, särskilt om man kan tror sig kunna göra en bra affär.
Det går inte att anklaga Gekås för att bidra till klimatkrisen, i stället är lågprisvaruhuset ett symtom på dagens konsumtionssamhälle som fungerar enligt devisen ”jag handlar alltså är jag”. Här finns det en svår nöt för politiken att knäcka. Det är inte mer konsumtion världen behöver, utan mindre, för en mer hållbar utveckling.
Här borde Sveriges regering, och inte minst landets stats- minister, agera mer kraftfullt, både på nationell och internationell nivå.
Och nu har faktiskt Stefan Löfven ett gyllene tillfälle att göra skillnad när han deltar på den tredje dagen av förhandlingar i EU. Han har direkt makt att påverka vem som kommer att leda unionen de kommande fem åren. Se till att utnyttja den möjligheten Löfven, för att bekämpa klimatkrisen.
