Strax före klockan 10, fredagen den 18 januari 2019 var det klart. 131 dagar efter höstens val fick Sverige en ny regering. I fredagens omröstning i riksdagen hade Stefan Löfven ingen majoritet emot sig och han tolererades därmed som landets nya statsminister.
Det är så en statsministeromröstning fungerar i Sverige. Det är så en så kallad negativ parlamentarism. En statsminister blir vald så länge som det inte finns en majoritet som är emot förslaget. Fördelen med det är att det är lättare att få igenom en minoritetsregering.
Men trots det tog det alltså drygt fyra månader innan en ny regering var på plats. Det beror på det svåra parlamentariska läge som uppstod i valet där inget av de traditionella blocken fick majoritet samtidigt som Sverigedemokraterna gick fram kraftigt.
Det har sagts tidigare, men tål att upprepas. I Sverige väljer vi inte regering i riksdagsvalet utan röstar på partier som vi vill ska företräda oss i riksdagen. Det innebär att partierna efter ett val har uppdraget att tillsammans bilda regering. I alla fall så länge som ett parti inte har egen majoritet.
Den utdragna regeringsbildningen beror alltså på ett komplicerat parlamentariskt läge och att det tar tid att värka fram nya konstellationer när den politiska kartan ritas om.
Rent formellt kommer Sverige att styras av samma regeringskonstellation som i förra mandatperioden, nämligen Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Men det finns en viktig och betydande skillnad. Stödet för denna regering kommer inte från vänster utan från mitten, från Centerpartiet och Liberalerna.
Det var förra fredagen som överenskommelsen mellan S, MP, C och L presenterades, en överenskommelse som nu kallas för ”januariavtalet”. Det innehåller totalt 73 punkter med förslag som ska genomföras under den kommande mandatperioden.
De fyra partierna samlar totalt 167 mandat i riksdagen och kommer att vara den största konstellationen i riksdagen. I och med att de fyra partierna också framför allt befinner sig i mitten får den politik man driver tillsammans med största sannolikhet stöd i riksdagen.
Det lär med andra ord bli mer tempo under den här mandatperioden jämfört med den förra. Därmed inte sagt att det kommer att bli en enkel resa. Det handlar om två olika par som nu ska börja samarbeta, det vill säga S och MP å ena sidan och L och C å andra sidan. Självklart kommer detta innebära en trevande inledning innan samarbetet har satt sig.
Vad kommer då att hända den kommande mandatperioden? Här kommer några utvalda bitar från januariavtalet.
Det väntas stora skattesänkningar på arbete. Värnskatten ska tas bort och det ska genomföras en grön skatteväxling. Dessa skattereformer omfattar tiotals miljarder och är mycket välkomna. I takt med kraftiga förändringar på arbetsmarknaden där automatisering och digitalisering kommer att få en allt större påverkan på sysselsättningen är det helt rätt att sänka skatten på just jobben. Däremot finns det inget som hindrar att höja beskattningen på konsumtion, men det lär bli en senare fråga.
Vidare underlättas villkoren för företagare med bland annat sänkt arbetsgivaravgift och ett utökat rut-avdrag. Med en uppluckrad arbetsrätt sker också en välkommen anpassning till en föränderlig arbetsmarknad. På bostadsmarknaden ska det införas fri hyressättning på nya hyreslägenheter.
Inom klimatpolitiken ska flygskatten vara kvar och Sverige får nu ett konkret mål om att det från år 2030 inte kommer att vara tillåtet att sälja nya bensin- eller dieseldrivna bilar. Detta är några viktiga åtgärder för att klara den kommande klimatomställningen och där politiken har en viktig roll att spela.
På skolans område har Liberalerna framgångsrikt fått igenom en rad förslag som partiet kämpat för länge. Först och främst ska formerna för en statlig skola utredas, vilket är ett första steg till att skapa en likvärdig skola. Utöver det ska det införas mobilförbud i skolan, nya betyg i gymnasiet, förbud mot nya religiösa friskolor och lärarutbildningen ska reformeras.
Däremot har Liberalerna fått vika sig i sitt motstånd till höghastighetståg som nu ska växla upp och äntligen bli verklighet.
Det är lätt att spåra varje förslag bakåt och se från vilket parti de kommer från i januariavtalet. De fyra partierna har alltså fått ge och ta i överenskommelsen. Men det är tydligt att januariavtalet är förankrat i mittenpolitiken och det innehåller många goda förslag för Sveriges framtid.
Så grattis svenska folket, det blev en fin liberal present fredagen den 18 januari 2019. Nu kör vi.
