Om du ser en hög EU-politiker på en cykel är det troligen inte vilken cykeltur som helst. Själva trampandet innebär att man inte faller av cykeln, vilket också är en symbol för processen inom EU att föra medlemsländerna närmare varandra.
I juni 1997 träffades EU:s stats- och regeringschefer i Amsterdam i Nederländerna för att förhandla fram de sista delarna i ett nytt fördrag. Entusiasmen kring EU var stor, det europeiska samarbetet skulle bli bättre, öppnare och mer demokratiskt.
Som en inramning till toppmötet i Amsterdam fick alla EU-ledarna varsin cykel för att delta i ett kort cykellopp. En nyvald premiärminister i Storbritannien, Tony Blair, hoppade upp på sin cykel och trampade på så bra att han vann hela loppet.
Troligen var konkurrensen inte den bästa från de andra EU-ledarna, Tysklands Helmut Kohl och Frankrikes Jacques Chirac vägrade dessutom att cykla. Ändå är det i dag en stor ironi att det var Tony Blair som vann cykelloppet med tanke på att Storbritannien nu är på väg att sluta trampa och lämna den europeiska gemenskapen.
Nu är det en lång väg till tidsandan i Amsterdam. EU har sedan dess genomgått en rad olika kriser, inte minst i spåren av finanskrisen för tio år sedan, och som ledde till en skuldkris för många av medlemsländerna. Men en av de största kriserna i EU:s historia pågår i detta nu, Storbritanniens utträde från unionen.
Hur hela Brexit-kaoset kommer att sluta går inte att sia om, trots att det är mindre än en vecka kvar tills att Storbritannien kan krascha ut ur EU. På fredagen bad premiärminister Theresa May ännu en gång om att skjuta upp Brexit och den 10 april hålls ett nytt EU-toppmöte där frågan om utträdet är den enda som ska avhandlas.
Oavsett hur det slutar är en sak säker. Det blir ett val till Europaparlamentet den 26 maj för de 27 länder som väljer att stanna kvar i unionen. Trots den påfrestning som EU har utsatts för de senaste åren, både vad gäller trilskande medlemsländer i öst och de högerpopulistiska vindar som sveper genom kontinenten, är det egentligen väldigt få partier som aktivt driver att deras land ska lämna EU.
I dag är det precis 50 dagar kvar till EU-valet den 26 maj. Valet handlar om att 27 medlemsländer, givet att Storbritannien lämnar unionen som planerat, ska välja 705 ledamöter till Europaparlamentet.
Trots att Sverige nu har varit medlem i EU i snart 25 år finns det fortfarande en viss tveksamhet hos många svenskar inför det europeiska samarbetet. För många är EU något som finns långt bort från den svenska vardagen. Men det är fel att resonera så, menar Stina Lindgren, projektledare för Europa Direkt Halland.
”Man ska inte tänka att EU är något särskilt, utan Sverige är en del av EU”, säger hon.
Bara för att ta ett exempel så har uppemot 60 procent av alla beslut på kommunal nivå sitt ursprung i EU-samarbetet.
Stina Lindgren, och hennes projektanställde kollega Tim Arasimowicz, har nu bråda dagar fram till valet. Målet är att öka valdeltagandet i Halland från förra valet genom bland annat informationskampanjer och att anordna antal valdebatter.
Det finns mycket som pekar på att de kommer att lyckas med det uppdraget, efter det utdragna Brexit-kaoset har det paradoxala inträffat att stödet för unionen ökat både i Sverige och i många andra medlemsländer.
I förra EU-valet 2014 låg valdeltagande i Sverige på 51 procent; hela Halland låg strax under den nivån. Enligt en Sifo-undersökning som presenterades i februari kan valdeltagandet i det här valet bli närmare 70 procent, vilket skulle vara en helt sensationell uppgång.
För den som fortfarande tvekar inför EU är det viktigt att lyfta fram fördelarna. Det är tillsammans med andra länder som välstånd kan byggas och de stora globala utmaningarna tacklas. Den inre marknaden skapar goda förutsättningar för både konsumenter och företag och genom det europeiska samarbetet kan klimatfrågan få en lösning som faktiskt betyder att man radikalt kan minska utsläppen av växthusgaser.
Det finns fortfarande frågetecken inför framtiden, både vad gäller den svenska medlemskapet och hur EU ska utvecklas. Ska Sverige införa euro som valuta? Ska Sverige gå med i bankunionen? Bör det skapas en EU-armé? Och ska EU:s budget höjas? Här har de svenska EU-kandidaterna i uppgift att bekänna färg och tala om vad de vill åstadkomma om de kommer in i Europaparla- mentet.
Den Europeiska unionen är långt ifrån en färdig skapelse, det gäller att hela tiden slipa på formerna för samarbetet och föra medlemsländerna närmare varandra.
För att vara med på den cykelturen kan var och en göra sin medborgerliga plikt och delta i valet den 26 maj. Att rösta i EU-valet är att vara en del av samhället – som hallänning, svensk och europé.
