En undersökning från Aftonbladet/Demoskop visar att landsbygdsministern Jennie Nilsson (S) är okänd för över hälften av de som svarat på undersökningen. Jennie Nilsson bor i Halmstad men kommer från Hylte där hon före ministeruppdraget var kommunråd. Andra ministrar som enligt undersökningen också är relativt okända är Lena Micko, civilminister, Matilda Ernkrans, högskoleminister, Anna Hallberg, utrikeshandelsminister. Samtliga är socialdemokrater.
Man kan ställa frågan om det finns ett egenvärde i att vara känd politiker eller tvärtom att befinna sig under radarn. Ett rimligt svar på denna fråga är att det är den politiska agendan som gör våra politiker mer eller mindre kända för allmänheten. Man kan krasst konstatera att det inte är landsbygdsfrågorna som har dominerat rapporteringen i svensk media sedan Jennie Nilsson tillträdde som minister. Att försöka profilera sig som landsbygdsminister under tiden för pandemikris, sjukvårdskaos och valspektakel i USA låter inte som en övertygande idé. Tvärtom är det bra att Nilsson fokuserar på uppdraget utefter sina egna förutsättningar.
Som lokal politiker kan man vara känd på olika sätt. Konsten att vara sig själv handlar till stor del om självkännedom och transparens. I de allmänna valen är det många som hellre lägger sin röst på en viss person före ett parti. Allmänheten behöver förstås inte känna till privata och personliga angelägenheter. Mer betydelsefullt är att den som kandiderar till kommunfullmäktige eller regionfullmäktige är trovärdig inför ortsbefolkning, vänner och kanske sina arbetskamrater. Kort sagt sina möjliga väljare. Uttrycket att stå med båda fötter på jorden passar in här. Och det finns goda minnesvärda exempel.
När Medborgarservice Andersberg var i sin vagga provades olika publika aktiviteter.
I december under ett av de första åren arrangerades en äkta svensk julfest i festlokalen. Skeptikerna var många, men det blev succé. Det var ringdanser, julgodis och tomte. Speciellt inbjudna var en fritidsledare, ett kommunråd och så tomten förstås. Alla dessa tre kom i en och samma person. Detta var Anders Rosén som nyligen tyvärr gick bort mycket tragiskt. Anders Rosén är ett bra exempel på hur man som mångårig politiker ändå kan vara sig själv inför såväl invånarna som tjänstepersoner och andra politiker. Konstigt nog lyckades han vara sig själv även som tomte för de glada barnen på Andersberg.
Emma Gröndahl var till nyligen liberal politiker med regionalt ordförandeuppdrag och plats i centrala partistyrelsen. Nu har hon bestämt sig för att inte studsa mellan rollerna som politiker och kommunens högste tjänsteperson. Fokus är inställt på Hylte kommuns bästa vilket bäddar för bibehållen trovärdighet. Och Emma Gröndahl är ett genuint bevis på att det finns de som klarar av att klä ut sig till sig själv. Hylte kommun har fått en kommunchef med smak för 50-talskläder.
Konsten att vara sig själv utmanas ibland genom egna erfarenheter. Under min tid som politiker i mitten av 1990-talet var det förläggning i Sankt Petersburg under en utbildningsvecka. Stort hotell, stora hissar och fortfarande mycket Sovjetkrångel. Mitt tänkvärda minne blev till när jag en morgon hamnade i en hiss med bara clowner, sådär 20 styck. Erfarenheten som gavs blev att man faktiskt kan känna sig ensam som icke-clown. Det är förstås viktigt att vara sig själv i oväntade situationer även om en lösnäsa hade underlättat just då.
Alla dessa clowner var förövrigt i Ryssland på uppdrag av USAs i Clowner Utan Gränser. De förgyllde tillvaron för barn på sjukhusen i staden, då även på de stängda avdelningarna för så kallade Tjernobylbarn som hade fötts efter reaktorhaveriet där 1986. Ett par veckor senare kunde det tyvärr läsas i media att organisationen anklagades för spioneri och hade kastats ut ur Ryssland.
Det stora flertalet av våra folkvalda i södra Halland besitter konsten att vara sig själv och hålla isär sina olika roller. Transparensen varierar dock efter mod och förmåga. Politisk teater förekommer men är inte så vanligt. Oftast är det missnöjda individer ute i marginalen som vill ställa till spektakel. Ingen nämnd i detta sammanhang. Hallänningarna bör vara nöjda med sina förtroendevalda och politikerna kan sova lugnt. Om det blir revolution så lär den inte starta i Halmstad, definitivt inte i Hylte eller Laholm.
