Ett nollbud. Så beskriver både Liberalernas Allan Widman och Kristdemokraternas Mikael Oscarsson försvarsminister Peter Hultqvists (S) förslag i förhandlingarna om det framtida försvaret (SvD 9/6).
Efter 100 timmars diskussioner under våren har samtalen i princip inte rört sig framåt. De skjuts nu på framtiden.
Bakgrunden är förra årets slutrapport från försvarsberedningen, ”Värnkraft”, och det kommande försvarsbeslutet. Den breda enighet som fanns kring försvarets behov och förmåga raserades när Hultqvist plötsligt i slutskedet av beredningen förde in krav på strikta ekonomiska ramar.
Trots att Socialdemokraterna delade slutsatserna om vad som krävdes för ett fungerande försvar ville man inte fullt ut finansiera satsningarna. Centerpartiet och Liberalerna drev fram en uppgörelse med regeringen, där extrapengar utlovades. Men tillskotten visade sig inte vara inflationsjusterade, och därmed ändå otillräckliga.
De borgerliga partierna vill därtill fatta beslut om en långsiktig inriktning för försvaret och dess finansiering efter 2025. Utan en sådan kan inte Försvarsmakten fatta beslut om materiel eller planera sin verksamhet. Konsekvensen är att inte ens hälften av försvarsberedningens förslag kan genomföras.
Men regeringen fortsätter alltså att vägra. Försvarsministern hänvisar numera till coronapandemins ekonomiska effekter (SvD 18/5), men har en uppfattning som av en tillfällighet råkar vara densamma som förra året.
Januariöverenskommelsen bränner hål i finansminister Magdalena Anderssons (S) fickor, och reformutrymmet ska räcka hela mandatperioden. Försvaret är ett av få områden där regeringen ser chansen att spara pengar, eftersom frågorna knappt berörs i samarbetet med Liberalerna och centern.
Men ekonomi går inte att frikoppla från försvarsförmåga. Om man inte skjuter till medel för att nå den kapacitet man krävt kan man inte bara hoppas att det löser sig.
Enligt ”Värnkraft” behöver Sverige bland annat fyra nya brigader, en amfibiebataljon och en ny ubåt. Har de behoven enligt Hultqvist förändrats för att statens ekonomi nu är sämre?
Under tisdagen kom besked om att Liberalerna KU-anmäler försvarsministern för hanteringen av försvarsberedningen (Aftonbladet 9/6). Tillsammans med Centerpartiet har de tydligt gjort klart att de inte tänker låta sig hunsas. Till sist är det riksdagen som ska fastställa försvarsbeslutet i höst, och där finns en tydlig majoritet för en ökad finansiering både fram till 2025 och till 2030.
Om inte regeringen förstår den situationen får de helt enkelt bli överkörda. Socialdemokraternas hycklande i frågan – 2018 gick man till val som ”Sveriges mest försvarsvänliga parti” – har pågått länge nog.
Vill man spara pengar för att få budgeten att gå ihop får man kompromissa med något annat än Sveriges säkerhet.
