Det är bråda dagar för Ebba Busch (KD) i sin nya roll som energi- och näringsminister. Mellan möten i Bryssel och en partiledardebatt i Sveriges riksdag har hon hunnit med att delta i ett antal intervjuer och i veckan medverkade hon även på Fossilfritt Sveriges årskonferens.
Det är tung portfölj som Busch har fått, inte minst när det gäller energipolitiken. I veckan har Dagens Nyheter rapporterat att regeringen inom kort har hela sju ansökningar att hantera gällande nya havsbaserade vindkraftsparker, varav tre planeras utmed Hallandskusten. Totalt motsvarar vindkraften i de sju projekten all kärnkraft i Sverige. Hur ställer sig Ebba Bush till detta? Av tidigare uttalande från den nya energiministern är det inte självklart att hon är positivt inställd till ny havsbaserad vindkraft.
För två veckor sedan presenterade de fyra samarbetspartierna bakom den nya regeringen det så kallade Tidöavtalet som innehåller deras gemensamma politik. Ett av de prioriterade områden är energipolitik, och det var Ebba Busch som fick presenterade den delen på presskonferensen.
”Sverige ska klara klimatomställningen, vi ska uppfylla vår del av Parisavtalet. Vi ska göra det utan att slå sönder svenska företags och svenska familjers ekonomi. Då är målet framåt elektrifiering, och vägen dit stavas kärnkraft”, sa Ebba Busch.
Av Tidöavtalet framgår mycket riktigt att regeringen vill lägga om kursen vad gäller kärnkraft, bland annat genom att satsa hundratals miljarder på en kärnkraftsutbyggnad.
Däremot tycks villkoren för den havsbaserade vindkraften att försämras rejält när man vill stoppa Svenska kraftnäts pågående jätteprojekt att bygga ut stamnätet till havs för uppemot 40 miljarder kronor. I Tidöavtalet står det att man vill stoppa planen ”att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar”.
Tidigare har intresset från industrin varit mycket stort vad gäller att bygga havsbaserad vindkraft. Men det är nu högst osäkert om detta intresse består.
”Den ekonomiska försämringen i kombination med den osäkerhet som en så stor och plötslig förändring i spelreglerna skulle skapa bland investerare gör att många av de planerade havsvindsprojekten sannolikt inte kommer att bli av”, säger Daniel Gustafsson, chef för avdelningen Kraftsystem på Svenska kraftnät, i en intervju i veckan med Dagens industri (26/10).
Redan från starten kan alltså den nya högerregeringen kraftigt bromsa upp vindkraftsutbyggnaden i Sverige. Det är synd, men samtidigt kanske inte förvånande med tanke på hur högerpolitiker under valrörelsen gång på gång attackerat planerna på nya vindkraftsparker.
En som verkligen inte gillar vindkraft är Ebba Busch. Hon har under det senaste året bedrivit en hätsk kampanj mot vindkraften som energikälla. Så här skrev hon bland annat förra hösten på Facebook:
”Vi kristdemokrater värnar en leveranssäker, utsläppsfri och planerbar elproduktion som möter klimatutmaningen, som inte fördärvar vår industri eller hushållens elpriser. Det kan ske utan Miljöpartiets oändliga stålskogar av vindkraftverk.”
Just ”oändliga stålskogar av vindkraftverk” har varit en återkommande beskrivning som Busch har använt sig av, gärna illustrerat med närbilder på vindkraftsparker, som för att pränta in bilden av vindkraften som något skrämmande och invasivt.
Sedan hon blev ny energiminister har dock den retoriken tonats ner. Nu heter det i stället att all ny kraftproduktion ska välkomnas, även om hon framför allt lyfter fram ny kärnkraft. När den kan vara på plats är en helt annan fråga.
Sverige ligger efter i utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften om man jämför med till exempel våra grannländer Danmark och Tyskland. Detta trots att vi har mycket goda förutsättningar för vindkraft till havs.
”Sverige är unikt för att vi har en lång kust och goda vindlägen för havsbaserad vindkraft. Men vi har nästan ingen vindkraft till havs”, säger Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola, i en intervju med ledarredaktionen.
För att summera det. Den nya regeringens klimatpolitik innebär en rejäl kursändring mot tidigare, framför allt i synen på vindkraft och kärnkraft. Detta i ett läge där det verkligen brinner i knutarna. Ska Sverige klara klimatomställningen och den elektrifiering som krävs, är den havsbaserade vindkraften en otroligt viktig komponent.
Men nu hotas stora vindkraftsplaner till havs, bland annat utanför Hallandskusten. Det är direkt klimatskadligt eftersom utbyggnaden av vindkraften är en nyckel för Sverige att fasa ut fossila energikällorna det närmaste decenniet.
Snart ställs Ebba Busch inför ett val, ska hon fortsätta sitt korståg mot vindkraften eller ska hon ta sitt förnuft till fånga och verkligen välkomna all ny elproduktion?
Valet borde vara enkelt för den som har kvar tron på att Parisavtalet är möjligt att uppnå. Frågan är bara om Ebba Busch kan ändra sig. Tillåt mig att tvivla, men hoppet är det sista som överger en.
