Den restriktiva lagstiftningen som antogs för 30 år sedan har inte minskat missbruket.
Den restriktiva lagstiftningen som antogs för 30 år sedan har inte minskat missbruket. Bild: Helena Landstedt/TT

Karin Pihl: Straffa den som langar – inte den som missbrukar

De svenska narkotikadödsfallen är bland de högsta i Europa. Förbudet mot att knarka kan tyvärr leda till att personer med missbruksproblem inte söker hjälp.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

I Sverige har vi en human syn på brottslingar. Den myndighet som ansvarar för landets fängelser heter Kriminalvården. En grundläggande tanke är att kriminella ska få vård, behandling och stöd för att kunna leva ett normalt liv efter avtjänat straff.

Men det finns ett område där den svenska lagstiftningen och attityden sticker ut: narkotikapolitiken. Den svenska staten har en mycket restriktiv syn på knark och den som använder det.

Sedan 30 år tillbaka är det olagligt att bruka droger. Inte bara innehavet är kriminellt – själva handlingen, att knarka, är olaglig. Den som testar positivt på ett narkotikatest har alltså begått ett brott, oavsett om personen har droger på fickan eller inte.

ANNONS

Ambitionen om ett narkotikafritt samhälle är god. Drogmissbruk är förödande både för samhället och individen. Men den svenska lagstiftningen kan snarare vara ett hinder för narkotikaprevention. I Sverige har färre ungdomar och unga vuxna testat droger, om man jämför med övriga Europa.

Det är dock en klen tröst. De svenska narkotikadödsfallen är bland de högsta i Europa.

Den hårda narkotikalagstiftningen som infördes i slutet av 1980-talet har uppenbarligen inte minskat missbruket. Kanske kan det snarare vara tvärtom, konstaterar SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, i en ny rapport. SKL menar att missbruksvården behöver förändras för att minska dödligheten.

Den svenska statens restriktiva inställning till droger bör inte förändras, skriver SKL, men däremot bör förbudet mot att bruka droger ses över. Att själva bruket är olagligt kan vara en orsak till att personer med missbruksproblem undviker att söka hjälp.

Norge har nyligen ändrat lagen just av detta skäl. Sjukvården ska ta ett större ansvar. Innehav för eget bruk ska inte vara straffbart. Inspirationen kommer från Portugal, som förändrade politiken i början av 2000-talet.

I stället för att straffa personer som tar droger erbjuds hjälp och stöd med drogavvänjning. Det har fungerat bra. På 15 år har narkotikabruket minskat för alla droger. När det gäller heroin är missbruket nästan nere på noll.

ANNONS

Tillverkning, smuggling och försäljning av droger ska givetvis alltid vara förbjudet. Droger är och förblir ett samhällsproblem. Men de som är fast i drogträsket blir inte mindre beroende för att det är olagligt att missbruka.

Att en majoritet av partierna i social- utskottet ställer sig positiva till att se över denna del av lagstiftningen är därför positivt. Svensk drogpolitik bör byggas på empiri och humanism.

Karin Pihl
Karin Pihl
ANNONS