Vad händer om man vänder på perspektivet och ställer andra frågor? Vad händer om man i stället för problem ser möjligheter? Det har Magdalena Pfaffl gjort med sin forskning om landsbygden.
”Den mesta forskningen som görs om landsbygden fokuserar på problemen, att man ställer frågor som varför finns det inga jobb på landet? Om du ställer de frågorna är det inte konstigt att du får svar som visar att landsbygden är problematisk”, säger Magdalena Pfaffl.
På onsdag i nästa vecka kommer Magdalena Pfaffl till Halmstad för att hålla en föreläsning på Stadsbiblioteket om glesbygdens möjligheter.
Vad kommer föreläsningen att handla om?
”Den handlar om hur olika de olika landsbygderna är. Men framför allt vilken plats de har i samhället i den omställning som vi går igenom. Jag tycker att man pratar väldigt mycket om landsbygden i termer av avfolkning, att den är bakåtsträvande, och att landsbygden är död”, säger Magdalena Pfaffl i en intervju med ledarredaktionen.
Men det hon ser i den forskning och i de samtal hon har med människor är att landsbygden är otroligt framåtriktad.
”Landsbygden och människorna där kan vara en av huvudpusselbitarna i den gröna omställningen som vi står inför, i Sverige och men också här i Halland. Det är det budskapet som jag vill att människor tar med från min föreläsning, att landsbygden inte är död. Tvärtom. Trenden för stora delar av landsbygden går faktiskt uppåt”, säger hon.
Magdalena Pfaffl är uppvuxen i Österrike och har bott och verkat i olika delar av världen. I sin forskning om glesbygdens innovativa potential har hon studerat byar i vitt skida miljöer som Förenade Arabemiraten, Israel, Norge och norra Sverige. I dag bor hon i Varberg och driver sedan några år tillbaka företaget Ares Habitats där hon vill hjälpa människor att flytta till landsbygden.
Ett viktigt begrepp i hennes forskning är ”heterotopi”. Det begreppet kan kopplas till ”utopi” och ”dystopi”, det vill säga den goda platsen och den inte så goda platsen. Men en heterotopi är en plats som är annorlunda och en plats som är avgränsad från världen runt omkring och där det kan utvecklas ett eget socialt system. Det fina med de här platserna, som finns på riktigt, är att de har en stor innovationsförmåga och möjlighet att utveckla många olika världar.
”Jag tycker att det är just den här mångfalden som världen behöver för att kunna lösa de utmaningar som vi står inför. För ju fler olika saker vi testar, desto större är sannolikheten att hitta någonting som funkar på den bredare skalan”, säger Magdalena Pfaffl.
Som ett exempel på en halländsk heterotopi nämner hon samhället Kärnebygd i Falkenbergs kommun där några gårdar har gått samman i ett bolag och som driver ett lantbruk tillsammans och delar samma värderingar. Detta har visat sig vara väldigt innovativt, menar Magdalena Pfaffl. Ett annat exempel på heterotopi är Glommersträsk i Arvidsjaur kommun som hon beskriver som en entreprenörsby där man i dag livnär sig mycket på vad skogen kan ge, om det så är att producera dörrar, småhus eller att förädla skogsbär.
”Jag har inte testat det men min magkänsla är att det finns fler organisationsnummer än personnummer i den här byn”, säger hon.
För Magdalena Pfaffl har resan till landsbygden och dess inneboende möjligheter gått via Mars, planeten Mars då. Det var hennes forskning på små bosättningar på Mars som fick henne att upptäcka begreppet heterotopi.
”Det var 2010, och jag tänkte: Vad är nästa häftiga sak som kommer att hända med mänskligheten? Jag kände att det är Mars. Vi ska ut och bosätta oss på en annan plats. Jag kände att jag ville bereda marken för det. Det var ingen som hade utforskat hur en småby skulle kunna fungera på en mycket avlägsen plats.”
Hon tror inte att mänskligheten i framtiden kommer att lämna jorden, utan Mars kommer i stället att fungera som ett levande laboratorium. Och hon är helt säker på sin sak, de första byarna på Mars kommer att vara heterotopier, det vill säga samhällen med stor innovationsförmåga.
Hon berättar att en del av det som forskas på i rymden fungerar bättre på jorden, och tar till exempel upp kardborreband som togs fram för att saker inte skulle flyta iväg i tyngdlöshet. Detsamma gäller även för hennes Marsforskning, nyttan finns här på jorden.
”Jag tror att vi behöver bosätta oss på Mars för att rädda jorden”, säger hon.
Vi vänder tillbaka till jorden, och till Halland. Samhället i är ständig förändring och en vanligt återkommande nyhet är hur samhällsservicen försämras i glesbygden. Det kan handla om en vårdcentral som stänger eller en lanthandel som bommar igen. I Halland finns dessa orter ofta i inlandet, långt från de större samhällena utmed kusten.
”Så länge som landsbygden förstås och beskrivs som bidragstagare som inte ger någonting tillbaka, så är ju landsbygdens ’business case’ för att stödja dem väldigt svagt. Jag har också märkt att landsbygden ofta har ett väldigt dåligt självförtroende. De vet inte vilka möjligheter de har, och då kan de heller inte argumentera för det”, säger Magdalena Pfaffl.
Det är detta perspektiv som Magdalena Pfaffl vill vända på, att glesbygdens förlorare kan vara framtidens vinnare.
Den som vill lära sig mer om heterotopi och lyssna på Magdalena Pfaffls föreläsning ska bege sig till Klarasalen på Halmstads stadsbibliotek på onsdag den 25 januari. Klockan 18 börjar föreläsningen, som även sänds på Biblioteken i Halmstads Facebook-sida.
