Slöjförbud. Sanktionsmöjligheterna mot politiker som inte vill följa lagen är alldeles för små.
Slöjförbud. Sanktionsmöjligheterna mot politiker som inte vill följa lagen är alldeles för små. Bild: Henrik Montgomery/TT

I Danmark hade Sonesson kunnat riskera riksrätt

Det svenska rättssystemet tar alldeles för lätt på politiker som försöker driva igenom illegala dekret.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Staffanstorps kommunstyrelseordförande Christian Sonesson (M) var nöjd i samband med att Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade prövningstillstånd beträffande Staffanstorps och Skurups kommuns beslut att göra det otillåtet att bära slöja i kommunens förskola och grundskola (SVT 20/1). ”Det är vi naturligtvis glada för. Högsta förvaltningsdomstolen hade inte tagit upp detta om de tyckte att saken var glasklar.”

Sonessons analys höll inte. Det huvudsakliga rekvisitet som ska uppfyllas för att HFD ska bevilja prövning i ett mål är att det anses vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. Att en rättsfråga inte är “glasklar” är inte nödvändigtvis det avgörande. I själva verket kan just det förhållandet att en rättsfråga de facto är glasklar, men att någon – i det här fallet Staffanstorps och Skurups kommun – vägrar att se den som glasklar, vara skäl för högsta instans att sätta ned foten.

ANNONS

För den som är det minsta insatt i frågan kom det därför inte som en chock när HFD häromveckan (8/12) förklarade att kommunernas förslag både strider mot grundlagen och saknar stöd i ordinär lagstiftning och därför inte kan tillämpas. Religionsfriheten åtnjuter nämligen ett mycket starkt skydd i svensk rätt – både genom vår egen grundlag och genom Europakonventionen som vi har förbundit oss att följa. Ett motsatt besked från högsta instans hade varit direkt chockerande.

Visst kan man för all del problematisera slöjan. På många sätt är den ytterst en symbol för en patriarkal hederskultur där kvinnans sexualitet avses begränsas – ett uttryck för värderingar som vi som samhälle med all rätt kan vara kritiska mot. Diskussionen om olika slags huvuddukar, och särskilt avseende de heltäckande formernas existensberättigande i förskolan, där man svårligen kan prata om något fritt val, måste fortsätta och det finns huvudsakligen ingen anledning att måla ut dem som berör frågan för att drivas av dunkla motiv. Det är emellertid inte där skon klämmer i det här debaclet.

Politikerna i Staffanstorp och Skurup var väl medvetna om att ett generellt slöjförbud skulle nekas av domstol. Ändå gick man fram det. Till synes i en vilja att ”godhetssignalera” för den egna väljarbasen och att visa ett långfinger mot rikspolitikerna i Stockholm: ”Ni bestämmer inte över oss.”

ANNONS

I Staffanstorp är det inte den enda gången styret har utmanat grundläggande kompetensbestämmelser i gällande lag. Så sent som i mars meddelade kommunen att man inte avsåg att ta emot sina tilldelade kvotflyktingar, trots att kommunen inte har behörighet att fatta ett sådant beslut. Placeringen av flyktingarna lyckades man dock på så sätt obstruera en viss tid.

Svensk lagstiftning är alldeles för slapphänt mot politiker som visar likgiltighet inför vår gemensamt beslutade rättsordning. På andra sidan sundet fick den danska migrationsminstern Inger Støjberg så sent som förra året fängelse för ett illegalt beslut om att separera gifta asylsökanden och statsministern Mette Frederiksen blev i år tvungen att utlysa nyval efter det olagliga beslutet att avliva landets alla minkar, för att undvika en riksrättsprocess.

Kanske vore det värt att kasta ett öga på den danska kriminalpolitiken – även i det avseendet.

ANNONS