Halmstads kommun har tagit beslut om en ny rutin som innebär att man ska främja mångfalden inom kommunen. Men redan innan rutinen träder i kraft den 1 oktober har den vållat en hatstorm mot både politiker och tjänstepersoner inom kommunen.
Den nya rutinen gäller för personer som omfattas av gymnasielagen och som hotas av utvisning om de inte får fast anställning. Konkret handlar rutinen i första hand om tre personer som i dag arbetar som undersköterskor inom hemvårdsförvaltningen och som nu ska erbjudas en fast tjänst.
Det ska sägas att det råder brist på undersköterskor inom kommunen och att det finns ett stort behov av de tre personerna. Ändå har den nya rutinen vållat mycket starka reaktioner efter Hallandspostens rapportering.
Kommunstyrelsens ordförande, Jonas Bergman (M), skräder inte orden:
Detta är verkligen ett stort problem i dagens samhällsdebatt. Detta gäller inte minst inom migrationspolitiken som ofta väcker mycket starka reaktioner.
Bakgrunden till den nya rutinen är något komplicerad, och man måste backa bandet för att få hela bilden.
Efter att över 160 000 personer ansökte om asyl i Sverige under 2015 fick många vänta på besked om sina asylansökningar. En grupp som då hamnade i kläm var ensamkommande barn som fick vänta så länge på sitt avslag att de hann fylla 18 år.
Med Gymnasielagen 2018 ville man öppna dörren för att ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan ändå skulle få stanna permanent om de studerar på gymnasial nivå och därefter inom sex månader får en fast anställning.
Lagen drevs igenom av den rödgröna regeringen med stöd av Centerpartiet och Vänsterpartiet, samt ytterligare några riksdagsledamöter från andra partier. Men kritiken mot lagförslaget blev omfattande, inte bara från oppositionspartierna utan även från annat håll.
Det ska sägas att det är positivt att ställa krav på personer som invandrar till Sverige, inte minst när det gäller att försörja sig själva. Gymnasielagen är ändå problematisk då den i grunden är ett avsteg från den reglerade invandringen till Sverige när personer utan asylskäl kan ges uppehållstillstånd.
Men som sagt, den tillkom för att ge en grupp av personer som väntat länge på sin asylansökan en andra chans att komma in i det svenska samhället.
Om man nu vänder tillbaka till situationen i Halmstad i dag så finns det i kommunen personer som omfattas av gymnasielagen och som hotas av utvisning om de inte får en fast anställning. Det är för denna grupp som Halmstads kommun har tagit fram en ny rutin, bland annat med syfte att främja mångfalden inom kommunen.
Men denna rutin bryter inte mot några lagar eller regler, uppger kommunråden Ella Kardemark (KD) och Jonas Bergman (M). Så frågan är varför det behövs en rutin för tre personer. I en intervju i SVT Halland svarar Ella Kardemark på just den frågan:
”De tre personerna som det gäller hade kunnat anställas utan den här rutinen. För det är utbildade undersköterskor som vi har ett stort behov av att behålla. Rutinen i sig är koncernövergripande och mer beskriver ett tillvägagångssätt vid anställning.” (SVT 18/9)
Ett annat sätt att uttrycka det är att rutinen är för internt kommunalt bruk.
Att kommunen har en god vilja att inkludera nya grupper i samhället ska välkomnas. Det stora problemet finns i stället utanför rådhuset i hur vissa personer anser sig ha rätten att rikta hot och hat mot personer som verkar för det allmännas bästa. Det är verkligen oroväckande.
När företrädare för det offentliga i Halmstads kommun drabbas av en hatstorm är det viktigt att markera på skarpen. Här kommer en uppmaning till alla. Låt aldrig upprördheten över ett beslut som fattas genom de demokratiska processer vi har i Sverige leda till hat eller hot. Det hör inte hemma varken här eller någon annanstans.
Tonläget i debatten har tyvärr blivit allt värre de senaste åren. Det innebär mycket negativa konsekvenser, bland annat att många röster varken törs, orkar eller vill delta i samhällsdebatten. Dessutom ökar polariseringen i samhället vilket leder till att den så viktiga respekten för sina åsiktsmotståndare minskar. För att kunna leva tillsammans i ett demokratiskt samhälle måste man acceptera att det fattas beslut som går emot ens egen åsikt.
Till sist. Alla har ett eget ansvar för att medverka till en konstruktiv samhällsdebatt. Det kan sammanfattas i en etisk regel som återfinns i många kulturer på vår jord: Behandla andra så som du själv vill bli behandlad.
LÄS MER:Vi måste ta integrationen på allvar
LÄS MER:Ny rutin ger utvisningshotade möjlighet till fast jobb
LÄS MER:Hatstorm mot politiker och tjänstemän efter ny rutin
