Riksbanken får kritik för den svaga kronan, samtidigt som man har svårt att hantera konjunkturläget.
Riksbanken får kritik för den svaga kronan, samtidigt som man har svårt att hantera konjunkturläget. Bild: ERIK MÅRTENSSON / TT

Gustav Juntti: Ekonomin är ytterst ett ansvar för politikerna

Riksbanken har misslyckats med att nå sina mål, och sänker kronkursen på köpet. Något är trasigt, och experterna verkar varken veta vad eller hur det ska lagas.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Allt fler ekonomer menar att Riksbankens verktygslåda för att hantera en ekonomisk nedgång är tom (SR 12/8). Bakgrunden är de allt tydligare tecken på ekonomisk avmattning som syns i Sverige och annorstädes.

Tyskland och USA, två av världens viktigaste ekonomier, är på väg mot recession. Bara i år har över 30 centralbanker därför sänkt räntorna för att stimulera investeringar här och nu. Men Sveriges Riksbank har sedan flera år hållit styrräntan negativ. Vi har begränsat vårt handlingsutrymme vid lågkonjunktur onödigt mycket, anser exempelvis ekonomen Klas Eklund (DN 12/8).

Därtill har reformer av skattesystem samt arbets- och bostadsmarknader uteblivit vilket hämmar långsiktig tillväxt. Som Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson formulerar det: ”Det finns tydliga tecken i fel riktning i svensk ekonomi. Produktivitetstillväxten minskar trendmässigt mer i Sverige än i konkurrentländerna” (Di 15/8).

ANNONS

En stel arbetsmarknad, där särskilt lågproduktiva yrkesgrupper har svårt att ta sig in, kombineras med en bostadsmarknad som begränsar inflyttningen till tillväxt- områden och som därtill skapat en skuldtillväxt som utsätter hela ekonomin för risker.

Som om inte det var nog verkar även digitaliseringen – det som många politiker sätter sitt hopp till när det kommer till ekonomisk tillväxt – ha slutat ge resultat. För som ekonomen Roger Josefsson pekat på står tillväxten i produktivitet och ekonomisk innovation stilla, trots att mer kapital finns i rörelse än innan finanskrisen, och trots de senaste årens enorma investeringar i automatisering, robotisering och it.

Josefsson kallar det en produktivitetsparadox och menar att världens centralbanker liksom ekonomer i stort är oförmögna att adressera problemen.

Något är trasigt, och experterna verkar varken veta vad eller hur det ska lagas. Riksbanken misslyckas med att nå sina mål, och sänker kronkursen på köpet. Företagen misslyckas med sina investeringar.

Att politiken misslyckas med sina uppgifter – att driva igenom strukturreformer som förbättrar ekonomins funktionssätt och skapar förutsättningar för tillväxt – är dock inget som kan skyllas på okunskap eller en ny och svårbegriplig situation.

Sanningen är att de flesta, och det inkluderar exempelvis många högt uppsatta socialdemokrater, vet vad som behöver göras. En bred skattereform behöver sänka marginalskatterna och göra arbete, företagande och utbildning mer lönsamt. Trösklarna både till arbetsmarknaden och till att starta företag behöver sänkas.

ANNONS

Bostadsmarknaden behöver stora och breda reformer för att folk ska kunna flytta till jobben.

En del av detta finns tack vare Centerpartiet och Liberalerna i Januariöverenskommelsen. Knäckfrågan är om det räcker.

Både den uppluckrade arbetsrätten och reformerna av hyresmarknaden är saker som motarbetas av Socialdemokraterna, och där det finns stor risk för att förändringarna blir små och obetydliga. Fler exempel finns tyvärr, och de kan komma att göra Sverige dåligt rustat inför en annalkande lågkonjunktur.

ANNONS