Länsstyrelsen i Halland gav i fredags tillstånd att bygga det havsbaserade vindkraftsprojektet Galatea-Galene utanför Hallandskusten. Galatea och Galene är två planerade vindkraftparker utanför Falkenberg och Varberg, 24 respektive 21 kilometer från respektive stads kust.
Därmed läggs det halländska vindkraftsprojektet till den hög av havsbaserade vindparker som regeringen har på sitt bord för ett slutgiltigt godkännande. Det är nämligen regeringen som har sista ordet för dessa havsbaserade vindparker.
Regeringens svar borde vara givet. Ny vindkraft är nämligen den snabbaste vägen för att lösa Sveriges klimatutmaning med att fasa ut fossil energi och ersätta den med förnyelsebara alternativ. Men regeringen tycks inte vilja inse detta faktum.
Länsstyrelsens tillstånd för Galatea-Galene omfattar totalt 88 vindkraftverk och som får vara upp till 340 meter höga. Enligt företaget som ligger bakom projektet, OX2, kan den sammanlagda effekten bli 1 700 megawatt, och ge en årsproduktion på mellan sex och sju TWh, och därmed tillföra en betydlig energiinjektion i södra och västra Sverige.
Den havsbaserade vindkraften skulle kunna vara på stark frammarsch i Sverige, i alla fall vad gäller de planerade projekten. Totalt handlar det om flera hundra miljarder i investeringar i ny havsbaserad vindkraft och som kan bli verklighet inom relativt kort tid och tillföra Sverige mer elproduktion än vad kärnkraften gör i dag.
Om regeringen vill skulle vindkraftsparken Galatea-Galene kunna börja byggas redan 2026. Om regeringen vill, som sagt. Det är mycket som faktiskt pekar på motsatsen.
Sedan tidigare har energi- och klimatminister Ebba Busch (KD) varit starkt kritisk mot nya vindkraftsparker och kallat dem för ”oändliga stålskogar”. Inte har det blivit bättre av att den nya regeringen i höstas meddelade att man vill stoppa Svenska kraftnäts projekt med att samordna landanslutningar för den havsbaserade vindkraften.
På en presskonferens i förra veckan presenterade regeringen vad de åstadkommit på klimat- och energiområdet under sina hundra första dagar. Det viktigaste budskapet var att regeringen vill ändra det energipolitiska målet om 100 procent förnyelsebar energiproduktion till 100 procent fossilfritt. Syftet är så klart att bana väg för ny kärnkraft.
På presskonferensen fick klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) en fråga om när besked kan komma från regeringen om de stora havsbaserade vindkraftsprojekten som redan fått grönt ljus från länsstyrelserna. Svaret var mycket svävande och till stora dela intetsägande då Pourmokhtari mest pratade om att processer tar tid i Sverige. Till sist kom ett icke-besked:
”Det är inte så att de [ansökningarna] sitter och samlar damm på Regeringskansliet utan det är väldigt prioriterat för oss att hantera dem så skyndsamt som möjligt men att ge besked om hur snabbt det ska gå, när vi kan se resultat, det kan jag inte berätta om i dag tyvärr”, sa Romina Pourmokhtari.
Nu har alltså regeringen fått ytterligare ett vindkraftsprojekt på sitt bord. Men när regeringen kommer att behandla det är oklart. Det minsta man kan begära av regeringen är att åtminstone uttala sig positivt om den havsbaserade vindkraften i stället för att ge intetsägande svar.
Det spär ytterligare på bilden av att högerregeringen egentligen inte tar klimatutmaningen på det allvar som den förtjänar. Med en papegojas envishet upprepas från regeringens sida att de högt uppställda klimatmålen står fast, och gärna framhålls då målet om nettonollutsläpp till 2045.
Däremot talas det mindre om målet att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent till 2030 jämfört med 2010 års nivå. Det är inte så konstigt, regeringens förda politik går nämligen i rakt motsatt riktning och i stället för att minska transportutsläppen så kommer de att öka, framför allt för att regeringen vill minska reduktionsplikten.
Regeringens hållning är att staten mer ska möjliggöra klimatomställningen framför att själv utföra den. Det låter bra, men det är på samma gång uppenbart att regeringen hyser en stor tilltro till att det ska komma nya tekniker, och då inte minst ny kärnkraft, som kraftigt ska få ner utsläppen av växthusgaser. Men varje dag som går i regeringens väntan på nya tekniska mirakel som ska minska klimatutsläppen är en förlorad dag i klimatomställningen.
Framtidens klimatlösningar finns redan här – och de stavas vind- och solkraft. Det är bara för regeringen att öppna fönstret och välkomna solens strålar och havets vindar. Kort och gott, säg ja till den halländska vindkraften.
