På Facebook finns gruppen ”Halmstad då och nu” som har nästan 10 000 följare. I gruppen publiceras framför allt bilder från ett historiskt Halmstad men även dagsfärska fotografier.
Det är intressant att följa inläggen från gruppen. De historiska bilderna får ofta många gillanden och kommentarer. Fram träder ett annat Halmstad, en stad från en svunnen tid. Det kan handla om bilder på gamla hus och fastigheter som väcker minnen eller intressanta fotografier som visar hur tågen gick tvärs igenom Halmstads centrum förr i tiden.
Ett ofta återkommande motiv är Stora torg från olika tidsepoker, bilder som alla tycks ha en gemensam nämnare: ett myller av folk. Detta gäller oavsett om fotografierna är från 1920-talet eller senare. Detta folkliv är på många sätt fjärran från hur det ser i dag på Stora torg, ett stort och ofta öde torg.
Till och med jag som inte är uppvuxen i staden, har starka minnen från hur det kunde se ut på torget. På 1980-talet fick jag fick följa med min farmor och farfar som sålde grönsaker på Stora torg, i ett torgstånd framför gamla Domus-huset. Där och då kunde man verkligen tala om ett rikt folkliv när det var torgdag på lördagarna. Var finns de männi- skorna i dag? Och inte minst kan man ställa frågan, vart är Halmstads centrum på väg?
De senaste åren har debatten om Halmstads stadskärna varit livlig, framför allt i kölvattnet av en upplevd butiksdöd. När en butik tvingats stänga eller flyttat till Hallarna har lokalerna ofta stått tomma en längre tid. Konkurrensen från Hallarna och Flygstaden gör sig påmind liksom förändrade köpmönster med en växande näthandel.
För ett år sedan, när Halmstad bokhandel stängde, blev debatten om citys framtid särskilt intensiv. På ledarplats ställde jag frågan om Halmstad vill ha ett spökcentrum. Då lyfte jag framför allt hyresnivåerna i centrum, inte minst med tanke på att bokhandeln enligt uppgift hade en väl tilltagen hyra.
Frågan om centrums framtid lyftes även i höstas på Stadsbiblioteket i samtalsserien ”Vi pratar om det”. Det blev ett mycket välbesökt samtal, även om det inte gavs konkreta svar på frågan om hur stadskärnans utmaningar kan tacklas.
Många av de som är aktiva i gruppen ”Halmstad då och nu” ger uttryck för att det minsann var bättre förr. Minnet kan på det viset ofta vara bedrägligt genom att vi tenderar att överskatta det positiva som vi upplevt medan vi förtränger det negativa.
Ändå är kanske en längtan till det om varit inte helt fel när det gäller Halmstads stadskärna. Framtiden kan mycket väl finnas i hur det såg ut i centrum för drygt 100 år sedan. På fredagen rapporterade Sydsvenskan om en studie som visar att utvecklingen av handeln i centrum allt mer börjar likna den som fanns i början av förra seklet. Det visar forskning som Cecilia Fredriksson, professor i konsumtionskultur vid Lunds universitet, har bedrivit.
Tillsammans med kollegan och kulturgeografen Ola Thufveson, har hon undersökt hur butiksutbudet i Helsingborg har skiftat under det senaste seklet. En slutsats från studien är att dagens butiksdöd kan leda till ett utbud av affärer som är mer likt hur det såg ut på 1910-talet jämfört med hur det såg ut för 30 år sedan. På 1910-talet fanns det framför allt specialaffärer för livsmedel, verkstäder, kaféer och hantverkare i stadskärnan. 1990-talet präglades mer av klädesbutiker, skoaffärer och större varuhus.
”Det räcker inte för handeln att bara sälja varor. Handeln måste också sälja tjänster för att laga de varor som sålts”, säger Cecilia Fredriksson till Sydsvenskan (21/2) och menar att detta syns i en trend av att fler skräddare, skomakare och tapetserare är på väg tillbaka till stadskärnan. Detta ligger också i linje med att konsumenterna blir allt mer medvetna om hållbarhet.
Halmstads centrum kommer alltid att vara en plats i centrum, det ligger liksom i själva begreppet. Därför är inte jag orolig över stadskärnans framtid. Däremot kommer centrum inte att se likadant ut, det förändras ständigt, när butiker flyttar eller stänger kommer lokalerna förr eller senare att fyllas med nya verksamheter.
Kanske finns framtiden för Halmstads centrum i att kunna erbjuda mer service än just traditionell handel. Det behövs också fler mötesplatser så dagens utveckling med fler kaféer är inte fel. Utöver det behöver förutsättningarna för utelivet förbättras, inte minst då miljön på Lilla torg där framför allt bilparkeringen måste tas bort.
Kort och gott, gör Halmstads centrum trevligt igen. Då kommer människorna, och de stannar kvar längre i stadskärnan.
För att nå dit krävs det ett aktivt politiskt ledarskap. Det behövs mer grönska i centrum och fler plaster där människor kan umgås. Dagens till stora delar öde Stora torg är inte så en sådan plats. Men historien visar att torget har lockat till sig folk och kan göra så även i framtiden.
